I skuggan av de gamla grekiska ruinerna i Selinunte på Sicilien reser sig ett annat mastodontbygge: Settesoli. Det är ett av Italiens största vinkooperativ som sedan start stakat ut en spännande riktning.
Den italienska ön Sicilien är så klassisk vinmark det bara går. Här på ön har det producerats vin i tusentals år, ända sedan grekerna landsteg på ön och började plantera vinrankor längs stora kustområden, i synnerhet på den västra, mer tillgängliga delen. Möjligen har vin funnits ännu längre.
Mest känt är starkvinet marsala, oerhört populärt på 1800-talet och delar av 1900-talet, ett vin i klassiskt snitt som hamnar i samma illustra sällskap som madeira, portvin och spanska sherry. Dessvärre är det ett vin som tidigare dominerade vinindustrin på ön men som sedan en tid ingen längre dricker, utan som – möjligen – används i matlagning, och då gärna efterrätter.
Med andra ord, här krävs förändring. Lyft bort blicken från traditioner, klassiskt vin som satt Sicilien på vinkartan och fram med det nya. Något som Filippo Buttafuoco, vingårdsansvarig på Settesoli, öns största kooperativ och ett utav de allra största i Italien, med all önskvärd tydlighet förespråkar. Termen Gamla världen, där Europas vinnäring alltid inkluderats och där även Sicilien alltid haft en självklar plats, gäller inte längre. Nya världen betyder allt bortom denna vinets ursprung och då hamnar vi i Amerika, Sydafrika och Oceanien, stora vinkontinenter idag, men med kortare historia och inte med lika belastande traditionsbundenhet.
– Vi jobbar snarare mer som Nya än Gamla världen, med stort fokus på druvor, men också på vingårdslägen, säger Filippo Buttafuoco, när Vinguiden är på plats och vandrar omkring i vinodlingen.
För så har det blivit, Sicilien må geografiskt tillhöra Gamla världen, men är med sin nya vinvision mentalt närmare Nya världen. Det innebär ett annat fokus, mindre bakbundenhet i form av traditioner, mer druvtypiskhet i vinerna, tydlig exponering av druvans eller druvornas namn på etiketten och – framför allt – viner för omedelbar konsumtion. Inte långa lagringstider i fuktiga källarvalv som grävdes för flera vingenerationer sedan, utan vin på ståltank, maskinbuteljering och förslutning i flaska eller box. Sedan dags för konsumtion.
Samtidigt vill ju Settesoli ha ett ben kvar i det traditionella vintänket. Det visar sig i synnerhet, under vandringen i de olika vinodlingarna, när växtplatser kommer på tal. Terroir, som det kallas, läget, jordmånen, vinrankornas ålder, druvsorterna som odlas.
– Visst är läget på vingården viktigt, uttrycket de olika förutsättningarna ger. Det är något vi mer och mer jobbar med, förklarar Filippo Buttafuoco och pekar ut mot en odling av Chardonnay, som man ser då bladverket är något mörkare än andra druvsorters blad.
Läs mer om skillnaden på Nya och Gamla världen.
Det blir också mycket tydligt hur stora kooperativets ansträngningar är. Det är minutiös kvalitetskontroll på de utspridda odlingarna, Signore Buttafuoco håller uppskattade kurser i beskärning och uppbindning för kooperativets medlemmar, allt för att höja kvaliteten så mycket de bara kan. Vinbönderna får idag betalt för kvaliteten på druvorna, inte för kvantiteten som tidigare. Också det en avgörande kursändring. Druvorna som kommer in i vineriet analyseras utifrån olika kriterier och en snabbanalys ger också besked om pris per kilo för medlemmen. Nog så viktigt för de 2000 medlemmarna.
När vi sedan tar oss till vineriet, ett av tre, utanför staden Menfi på sydvästra delen av ön, inte långt från de forngrekiska lämningarna i Selinunte, blir det ännu tydligare vilken riktning vinfirman stakat ut.
Kooperativet grundades så sent som för exakt 60 år sedan, då flera bönder övertalades att växla över från fruktodling till odling av vindruvor, och då inte bara de lokala druvsorterna, utan så småningom uppblandat med internationella storheter. Idag står Settesoli för omkring fem procent av Siciliens produktion, och då ska vi veta att produktionen på Sicilien är gigantisk och jämförbar med Australiens sammanlagda vintillverkning.
Det vineri som möter oss är imponerande i sin storlek, mer likt Nya världens industrier än Gamla världens fokus i vingården. Här står, bland annat, fyra gigantiska vintankar i cement som vardera rymmer två miljoner liter. Och samtliga är fyllda. På andra sidan hittar vi ett oräkneligt antal ståltankar, även de är fyllda. Vin så långt ögat når och vid buteljeringsmaskinen är det full fart. Det boxas, buteljeras, snurras, kvalitetkontrolleras och paketeras för vidare transport. Allt mekaniskt. Och fort går det.
Det är ju också ett sätt att tillverka vin på.
Få personer har betytt lika mycket för den nya generationens vinälskare som Arianna Occhipinti. Hon visade att det som ung kvinna gick att skapa ett vineri från grunden, utan generationer av vinhist..
Vinhistorien tar sin början för omkring 6 000 år sedan. Georgien är ju allmänt känt som vinets vagga. Men är det verkligen så? Italienarna vill att vi omvärderar detta. För omkring 6 000, kanske 7 0..
