Rieslingviner är mångas favorit – och nu fyller rieslingdruvan 586 år. Här är den spännande historien bakom druvan. Extra bra gifter sig vinet till vårens primörer som färsk sparris.
Rieslingdruvan har sitt ursprung i Tyskland och är känd för sin höga syra i kombination med fruktighet. Druvan dokumenterades första gången 13 mars 1435 vid en slott i Rheingau, Rüsselsheim, i sydligaste Tyskland. Därmed firar nu riesling sin 586:e födelsedag.
Genom århundradena har riesling fått fans i hela världen och är i dag den vanligaste druvan hos tyska vinodlare. En fjärdedel av de tyska vinfälten består av riesling. Nästan 40 procent av all världens riesling odlas i Tyskland.
Druvan är krävande då den mognar sent och därmed kräver sitt tålamod från vinodlaren. Under 1800-talet gjorde kloster och präster sitt bästa för att uppmuntra Riesling planteringar på grund av den höga kvaliteten, men under den här perioden valdes druvan allt oftare bort till
förmån för de druvor som kunde skördas tidigare.
I början av 1900-talet användes druvan främst i exklusiva högkvalitetsviner. Under första delen av 1900-talet gjordes därför stora insatser att klona fram nya varianter som var lättare att odla på fler ställen och särskilt på grund forskningsinsatser av Vininstitutet i Trier (Mosel) kan vinodlare idag välja bland 60 varianter av Rieslingdruvor med olika egenskaper.
Allra bäst trivs druvan på branta fält längs med de vackra tyska flodsluttningarna. Vinerna går från friskt syrliga till söt blommiga. En typisk Riesling är ljust grön till ljusgul i färgen och har toner av persika och äpple i doften. Vinerna tjänar på lagring minst ett år i ståltank eller ekfat och de allra finaste Rieslings har en utmärkt lagringspotential.
Det finns också sötare varianter som Beerenauslese och eiswein, eller isvin som det kallas när druvorna först frusit innan de skördas.