Det är långt ifrån bara druvor som påverkar vinets smak. Ett trendigt men samtidigt historiskt begrepp förklarar så mycket mer – terroir. De första att klassificera ett vin utifrån sitt ursprung var franska cisterciensermunkar i slutet av 1000-talet, men idag är terroir ett begrepp som fler än bara vinexperter har glädje av att förstå sig på. Vill du veta varför?
1. Odlingsplatsens unika karaktär
Terroir, hämtat från det latinska ordet terra (jord), handlar bland annat om att förstå sig på och uppskatta hur en specifik växtplats formar vinets unika karaktär och särprägel. Det går bortom druvsorten och framhäver hur olika platser kan ge viner sina distinkta smaker och egenskaper. När det kommer till geografi kan det finnas stora skillnader inom ett och samma område. Och det handlar om mer än bara klimat.
2. Mångfald av påverkande faktorer
Många är de faktorer som är med och påverkar vinets smak inom en och samma vinregion. Till och med inom ramen för den enstaka vingården. Jordmån, topografi, markvattenhalt och solexponering är bara några exempel på dessa, vilka var och en sätter sin egen prägel på vinets slutgiltiga smak. Utöver dessa spelar faktorer som de specifika vinrankornas ålder, beskärning och bevattning stor roll och bidrar till varje vins unika terroir.
3. Lokala kunskaper och människans roll
Även de lokala traditionerna och erfarenheterna är en oumbärlig del av terroiren. Generationers kunskap och etablerade metoder, förmedlade genom tiderna och ibland inskrivna i vinlagar, bidrar till att forma terroiren och ge vinet dess djup och komplexitet. Vinets unika karaktärsdrag är alltså det sammanvägda resultatet av både fysikaliska förutsättningar och platsens långvariga tradition och historia.
4. Fransk filosofi
Begreppet terroir har sina rötter i Bourgogne i Frankrike. Det var där cisterciensermunkar under medeltiden observerade och klassificerade vinets unika egenskaper utifrån vinrankornas olika växtplatser. Än idag betonar man, inom den franska vinfilosofin, platsens specifika förutsättningar snarare än enbart druvsorten, vilket i sin tur genomsyrar både vinproduktionen och landets lagstiftning.
5. Inte bara i Frankrike
Det var i Frankrike man började att klassificera vin efter deras olika terroir. Men fenomenet har sedan spridit sig. Under 1960-talet dök Italiens första vingårdskarta upp, och idag är trenden tydlig: hela vinvärlden drar mer och mer åt att bejaka ursprunget, terroiren, istället för att fokusera på den specifika druvan.
Stämpeln som berättar vilka vi är
I Bourgogne gör man burgundiska viner, inte vin på pinot noir och chardonnay. Ursprunget väger tungt; det sammanfattar de lokala växtförhållandena lika mycket som den enskilda producentens traditioner och odlingstekniker. Druvans egenskaper är alltså inte det intressanta i sammanhanget. Terroir är ett slags id-stämpel som berättar vilka man är och var man kommer ifrån. Därför anges sällan druvsorter på franska vinetiketter – och antagligen kommer vi att få se en ökning av fenomenet i hela vinvärlden framöver.
