Redan på 1500-talet odlades det vin i Chile. Men inte förrän 1985 började man målmedvetet satsa på att utveckla viner av god kvalitet och hitta en marknad utanför landet. Under 1998 såldes vin för 525 miljoner dollar, framförallt till USA, England och Japan, eller mer än 230 miljoner liter. Detta ska jämföras med 1987, då man exporterade 14 miljoner liter. Idag är Chile alltså ett vinland att räkna med, och man har etablerat sig i mer än 90 länder. Utbudet är enormt, men i detta kan man urskilja några linjer, som det nya Carmenerevinet och en ekologisk produktion i startfasen. Klimatet i de centrala delarna av landet är mycket bra ur vinodlarens synpunkt. En bra balans mellan ljus, fuktighet, temperatur och jordegenskaper gör vinet lättodlat och druvorna smakrika. Nyligen har man upptäckt att detta kan ge även andra fördelar, däribland att det inte innebär några större svårigheter att minska på användningen av pesticider och konstgödning. Flera av vinhusen har nu börjat utveckla ekologiska viner, eftersom efterfrågan på dessa ökat bland de internationella konsumenterna. Än så länge är dock detta en ytterst marginell del av produktionen. – Det gäller att starta med plantor som har en bra motståndskraft från början, och skapa en större biologisk mångfald i omgivningen, säger Pedro Contreras, enolog på La Fortuna med ekovinet Racines. ”På så sätt skapar man möjligheter att naturligt bekämpa vinets fiender, med exempelvis nyttoinsekter.” Små skillnader Det organiska vinet skiljer sig inte mycket från det konventionella. - Smaken kan vara mycket lika, men kvaliteten måste anses högre, då restprodukterna av bekämpningsmedel och konstgödsel försvinner, menar Alvaro Espinoza, också han enolog. Än så länge har de ekologiska vinerna inte mer än 1,5-2% av den totala marknaden i Europa, men efterfrågan ökar med utbudet och den kvalitativa utvecklingen anser både Contreras och Espinoza. Man ser här en lika stor potential som när USA-marknaden ökade kraftigt då vinets hälsosamma egenskaper uppmärksammades. Bra kvalitet till hyggligt pris Vad är det då som utmärker de chilenska vinerna? En bra balans mellan kvalitet och pris, svarar de flesta vinodlare på frågan. Chilenska viner ligger ofta mycket bra till i en prisjämförelse mellan jämngoda viner från olika producentländer. En av de absolut bästa chilenska årgångarna på senare tid är 1997, vilket man är rörande överens om bland experterna. Den chilenske normalkonsumenten skulle förmodligen hålla med i kvalitetetsfrågan idag, men för tio år sedan var det inte så. Chilenaren ville inte ha de nya, i dennes tycke alltför söta vinerna. Åt detta fnyser Alejandro Hernandez, en av Chiles främsta kännare och tillika professor på enologutbildningen vid anrika Universidad Catolica. - De var vana vid undermåliga, sura viner. Sötman visar på att vinet tillverkats rätt, att alla processer fungerat och vinet utvecklats på rätt sätt. Den bortglömda druvan Traditionellt sett har man i Chile valt att odla välkända druvor som Cabernet Sauvignon, Merlot och Sauvignon Blanc. Att prova nya sorter har inte varit högsta prioritet. Några vinodlare började för några år sedan fråga sig varför vissa merlotplantor mognade flera veckor senare än övriga och konsulterade därför fransmannen Jean Michel Boursicuot. Han upptäckte att en stor del av odlingarna inte var Merlot utan den okända druvan Carmenere. Många vinodlare drog öronen åt sig. Man hade lagt ner mycket resurser på att utveckla och marknadsföra sina viner och ville inte bli anklagade för att sälja något annat än det man utgav sig för. Men efter en tid insåg man fördelarna. Frankrike hade sålt stora mängder Merlotplantor till Chile under 1800-talet, men medvetet eller omedvetet var en stor del av dessa just Carmenere, vilket aldrig upptäcktes i Chile. Sedan kom vinpesten till Europa, vilket slog ut druvan nästan helt där, och dess känslighet har gjort att den aldrig riktigt återkommit i Europa. Den existerar, men på små arealer, i Frankrike och Italien. Chiles klimatiska förhållanden har visat sig överlägsna för just Carmeneredruvan, som ju faktiskt trivts i landet i ett sekel redan, om än under alias. Chiles nya stjärna Törnrosasömnen var över. Här hade man nu, alldeles fix och färdigt, en druva som kunde bli varumärket för de chilenska vinerna, stjärnan i produktionen. Produktionen av Carmenere är ännu ganska beskedlig, men ökar snabbt. 1997 var det bara tre vingårdar som erbjöd sorten, redan nu är den summan uppe i femton gårdar. En Carmenere beskrivs av många som ett behagligt och lättdrucket vin, med intensiv och frisk arom och toner av röda och svarta bär samt gräs. Eftersmaken är lång och behaglig, med liten strävhet. Dock är det inte alla som gillar de tydliga grästonerna som lätt kan dominera vinet. Alex Ordenes, från specialbutiken Vinoteket i Santiago, ger oss råd om vinets användning. - Ljust kött, mjuka ostar, pasta och rätter som är mindre kryddstarka är idealiska för dessa viner. Vinerna är en stor framgång i England, dit huvuddelen av exporten går. Till Sverige kommer vinerna snart under eget namn. Troligen har du redan druckit det, under det falska namnet Merlot. text Agnetha Boström bild Chile informtion Project Travel Guide
