Populära resmål för svenskar med flera är vingårdar över hela världen. Det arrangeras alltfler vinresor och intresset för druvornas gårdar är stort. Vinguiden har tittat på läge och förutsättningar för gårdarna och deras druvor.
För en vinodlare är det mycket som ska stämma innan han eller hon slutligen får skörda sina vindruvor. Vi har i tidigare reportage nämnt viktiga faktorer som jordmån, druvsort, värme och vindar, men även om allt detta är till belåtenhet finns den hotande, och mest oberäkneliga faktorn ständigt där och oroar. Vädret.
Väder kan inte kontrolleras av människan, som då istället blir tvungen att göra det bästa av övriga odlingsförhållanden och använda de metoder som finns. Till exempel kan den som har mycket pengar, och rejäla odlingsytor, använda sig av en frostbekämpningsmaskin. En sådan hindrar kall luft att lägga sig mellan de planterade vinrankorna som då förhoppningsvis slipper köldskador. Man kan också bespruta plantorna med vatten, som fryser och bildar en hinna av is. Ishinnan skyddar växtligheten mot ännu lägre temperaturer. En ung vinodling som växelvis drabbas av både frost och torka kan bli hjälpt av konstbevattning.
Hur mycket bekämpningsmetoder odlarna än använder är det ändå svårt att finna ”de optimala” förutsättningarna för att vinskörden ska bli lyckad. Vill de att druvorna ska mogna i ett svalt klimat kan en sydsluttning vara det idealiska och varmaste läget. Nackdelen är att snön kommer att smälta först just där. Snö kan nämligen verka värmeisolerande, och om odlingen blir av med sitt vita skyddstäcke alltför snabbt hotas den av hastiga frostattacker.
De som varit och besökt olika vingårdar vet att många placeras i sluttningar. Det är visserligen dyrare och svårare än att odla plant, men fördelarna överväger. Knepet för att ge vinrankorna dubbelt så mycket solljus som på plan mark är att plantera dem på en sluttning som vetter mot solen med 26 graders lutning. Vill man uppnå motsatt effekt, det vill säga hälften så mycket sol i ett varmt klimat, ska rankorna planteras på en liknande sluttning, men vända bort från solen.
Ett tacksamt och naturligt skydd för vingården är en kringliggande, tät skog som stoppar kalla vindar, men som även kan bromsa solens värmande strålar. Om det finns en bred flod eller sjö vid foten av en odlad sluttning kan vattenytan återspegla ljuset på rankorna. Står solen lågt, som på våren och hösten, förlängs därmed växtsäsongen med några viktiga veckor. I ett varmt klimat, med syftet att undvika torka, är dessa extra solstrålar inte särskilt välkomna. Vattnet kan dock ändå fylla en funktion, eftersom det stiger livgivande svala brisar från vattnet då solen värmer upp jorden. Vattnets olika funktioner kan exemplifieras genom en jämförelse mellan den franska västkustens värmande Golfström och Nya Zeelands, Australiens, Kaliforniens och Chiles svalkande Stilla Hav. Vitt skilda klimat som ger vinskördar i olika delar av världen.
Pratar man branta vingårdssluttningar är Moselvingården Doctor ovanför den tyska staden Bernkastel värd att nämna. Denna lilla (3,26 hektar) gård har varit berömd i flera hundra år, och sett till klimatet borde vinodlingen inte vara så framgångsrik. Vingården är belägen så långt norrut som druvan kan sträcka sig och ändå mogna. Det är kallt och blåsigt, men med sin 60-gradiga lutning, skifferjord samt flodens och jordens värmemagasin resulterar de odlade druvorna i utsökta viner. Druvorna som odlas är Riesling, en av få druvsorter som tack vare sin köldhärdighet kan mogna på nämnda plats. Odlarna på Doctor har helt enkelt valt ett läge där landskapet är behjälpligt.
En motsats till den brant sluttande vingården Doctor är Nya Zeeländska Montanas Brancott Estate i Marlborough. Den drygt 200 hektar stora vingården kom till på 1970-talet och är helt platt.
TEXT: Marie Arpnäs
KÄLLA: Oz Clarke
