HEM

Vinets historia del tre – Vinet i det romerska riket

Klicka på pilen för att läsa mer

Vinet var en viktig del i den romerska tillvaron, både bland rika och fattiga. Stor vikt lades vid årgångar, ursprung och kvaliteter. Tack vare rikliga fynd av daterade amforor, vet man mer om det romerska vinet än vad man känt till om tidigare kulturers vin och vanor. En mängd litteratur skrevs även i ämnet agrikultur, d.v.s. jordbruk. Cato, Columella och Plinius är några av de som skrev de mest kända verken. Ofta var man av olika uppfattning, vilket ibland ledde till att vinstockar planterades på vinst och förlust.

Medan grekerna odlade vin i de södra delarna av nuvarande Italien, levde Etruskerna i de norra och centrala delarna och odlade även de vin. De äldsta funna amfororna förslutna med kork och kåda är daterade till år 600 f Kr. Framgångarna för det romerska riket började med segern i det långdragna kriget mot Kartago som utkämpades mellan år 264 och 146 f Kr. Ett krig om de västra farvattnen i medelhavet. Med trygghet i det växande imperiet kom välfärd och efterfrågan på bättre och dyrare vin. En omfattande dokumentation gjordes under årens lopp om agrikultur och inte minst vinkultur. I takt med att staden Rom växte lockades både kunnande och kapital från andra delar av den då kända världen. Jordbruket blev kommersiellt med vinodling som den mest lönsamma delen. Cato var den första att författa riktlinjer för hur en gård skulle skötas i skriften De Agri Cultura. Columella var först att förespråka uppbindning av vinrankan. Den första kända stora årgången var år 121 f Kr. Då detta var det år då Opimius var konsul kallas denna årgång för den Opimianska årgången. Ursprunget på detta lovordade vin var vingården Falernum som låg på gränsen mellan dagens Lazio och Campania. Vinet Falernum görs än idag.

Staden Pompeii en viktig metropol
Belägen på vulkanen Vesuvios sluttningar med närhet till havet, gav inte bara goda förutsättningar för vinodling, utan gjorde dessutom Pompeii till en viktig hamnstad. Med sitt milda vinterklimat blev staden Pompeii en populär plats för de rika att dra sig tillbaka på. En stor del av tiden ägnades åt barer och badhus, vilket fick vinnäringen att blomstra närliggande områden. Vinerna som dracks var vita och söta med en madeiralik karaktär. År 72 ödelades hela staden av ett vulkanutbrott. Tack vare det hastiga slutet på stadens historia har man vid utgrävningar funnit många både kompletta och detaljerade fynd. Ruinerna är idag framgrävda och man kan finna resterna av inte mindre än 200 barer på samma gata.

Kolonisering av Västeuropa
Likt många andra delar av medelhavskusterna fanns vinrankan innan romarna anlände. I sydfrankrike fanns grekiska vinodlingar som snabbt införlivades med det romerska riket. Många av de stora floderna användes som farvatten för att komma längre inåt land. För att avgöra om vinodling var lämplig eller inte, sökte man vegetation som påminde om kusterna. Detta fann man bl.a. längs med floden Rhône där Hermitage och Côte Rotie ligger idag. Vid floden Ebro på den iberiska halvön anlades vingårdar som idag kallas för Rioja Alta. Även floderna som mynnar ut i Atlanten utforskade, två av dessa var Douro och Garonne. Under endast sju år koloniserades hela Frankrike. Gallerna fattade tycke för det romerska vinet och blev bundsförvanter alternativt romerska medborgare. Staden Bordeaux i det område som romarna kallade för Burdugalia blev en viktig handelslänk med Brittania. För att kapitalet skulle stanna i Bordeaux anlades vingårdar i de kringliggande trakterna. Likaså är de kända områdena Champagne, Bourgogne och Mosel anlagda av romarna.

Vinguden Bacchus
Romarna hyllade samma vingud som grekerna men kallade honom för Bacchus. Då dyrkandet urartade i orgier förbjöds dessa år 186 f Kr. Det vittnades om bl a förfalskningar av sigill, lösaktighet och mord. Riterna levde dock vidare och blev åter tillåtna under Julius Ceasars tid. Dock ska sägas att grekerna dyrkade vinguden i större utsträckning än romarna.

Text: Andreas Kjörling, Sommelier
Illustration: Magnus Eriksson, Coreklam

Källförteckning

Story of Wine, Hugh Johnson
Oxford Companion toWine, Francis Robinson
Lilla vinboken, Mikael Mölstad
En Värld av Vin, Mikael Mölstad
Champagneboken, Richard Juhlin
Exploring Wines and Spirits, The Wine & Spirit Education Trust
Restaurangakademien