I nästan fem procent av alla vinflaskor har vinet blivit förstört av kork! Det betyder att var tjugonde flaska vi dricker skulle vara dålig.
Det som händer är att kemikalier i korken reagerar med vinet. Det kan till exempel vara klorbehandlingen av korken, eller de impregnerade lastpallarna som flaskorna levererats på, som påverkat vinet.
Den som en gång druckit ett ”korkat” vin vet hur illa det smakar – och kommer aldrig mer missta sig på om ett vin är ”korkat” eller ej. Det blir en tydlig smak av unken källarmögel.
Naturligtvis blir inte alla viner odrickbara när de blir ”korkade”. Många konsumenter märker inte att vinet är ”korkat”, utan tycker bara att vinet smakar lite illa, och väljer att inte köpa just det märket igen. Vilket i och för sig är synd.
Lösningen för att undvika att viner blir ”korkade” skulle vara att använda så kallad syntetisk kork, istället för naturkork.
Syntetkorken har utvecklats i den så kallade Nya Världen – främst i Australien, Nya Zeeland och USA.
Förespråkarna för syntetkork menar att den är överlägset bättre. Inte minst på grund av att vinerna inte längre kan bli ”korkade”. De menar också att stora landarealer som naturkork kräver skulle kunna utnyttjas bättre. Inte minst i Portugal, där den mesta av naturkorken odlas.
Naturkorken, menar dess förespråkare, är ett naturligt material. Till skillnad från syntetkorken, som tillverkas av restprodukter från petroleumindustrin.
Landarealerna som utnyttjas i främst Portugal och södra Spanien har givit en speciell karaktär åt landskapet, och är en tillgång för växt- och fågellivet.
Det finns de som påstår att det kommer bli bris på naturkork på jorden, och att det är ett resursslöseri att karva barken från korkträdet. Därför skulle syntetkorken vara ett bra alternativ. Syntetkorken har även den sina brister då det är en relativt energikrävande process att framställa, och att den är gjord av icke förnybart råmaterial.
Ett alternativ som kommer starkt, inte minst i Australien och Nya Zeeland, är skruvkork!
I Sverige förknippas skruvkorken gärna med A-laget, och möter därför ett visst motstånd till att få access till finrummet.
Eftersom ungefär nittio procent av allt vin som köps på Systembolaget konsumeras inom tjugofyra timmar är det egentligen slöseri att använda naturkork.
Acceptansen för skruvkork är kanske större i de lägre prisklasserna. Inte minst vinproducenterna själva vill som bekant gärna ge sken av att deras viner håller hög kvalitet, och då kan en naturkork vara en hjälp i det syftet. I alla fall för viner som kostar över 65 kr.
Eftersom viner mellan 65 kr till 80 kr sällan sparas någon längre tid borde även dessa kunna förslutas med skruvkork.
Det sista hindret till finrummet skulle då kunna vara den ”känsla” som flaskan med kork levererar när den öppnas med ett ”plopp”. Den känslan är inte att förringa. Det är de små detaljerna som skapar helheten.
På Nya Zeeland har ingenjörer tagit fram en skruvkapsyl som ger ifrån sig det där karakteristiska ploppljudet när flaskan öppnas – en så kallad Zork.
Av Magnus Bergquist
En av de största tillverkare av kork heter Sabaté: www.sabate.com
Läs mer om Zork: www.zork.com.au
