När 60 miljoner fransmän tvingats inse att gränsen att köra bil med alkohol i blodet sänkts från 0,8 till 0,5 promille – och att dessutom polisen bryr sig, stoppar, bötfäller och tar körkort för de som trampar över
– då betyder det att den inhemska vinkonsumtionen minskar med flera glas vin per dag, alla dagar, hela året, för alla vuxna fransmän.
Detta blir en enorm mängd vin som tvingas säljas någon annanstans.
Dessutom är franska viner på tillbakagång i USA, som annars är en storkonsument av europeisk finkultur.
Hela nedgången började 1995 när fransmännen envisades en gång för mycket med att kärnvapenprovbomba i Mururoa-atollen i Stilla havet. Följden blev en bojkott av franska viner som de sedan dess inte har haft möjlighet att hämta sig från.
Ännu en del av orsaken till franska viners tillbakagång är att andra vinproducerande länder och regioner snabbt fyllde den lucka som uppstod under bojkotten. Spanska Rioja är ett exempel på en sådan region.
Trots att över tio år gott sen bojkotten är det fortfarande ett problem för den franska vinindustrin.
Nu letar fransmännen efter någon som ska hjälpa dem att ta sig ur sitt dilemma. Den nya världens viner har kommit att bli ett alternativ för många konsumenter. Något som stör fransmännens självutnämnda position som planetens kulturbärarae – inte minst inom gastronomin.
Trots fransmännens fäbless för kultur och konst har de över lag svårt att acceptera någonting annans än sin egen. Därav en delorsak till kravallerna i Paris förstäder under år 2005.
I Frankrike rynkar vinindustrin på näsan åt kampanjer som vill minska konsumtionen ytterliggare, och pekar på starkspriten som en större orsak till bilolyckor och andra samhällsproblem. Något som säkert är sant, men som knappast hjälper den som blir ihjälkörd.
Av Magnus Bergquist
Läs även artikeln Bubbel och protektionism som publicerades på Vinguiden i december 2005
