Tempranillo är Spaniens i särklass mest kända druva och den femte mest odlade druvan i världen, anmärkningsvärda uppgifter då druvan traditionellt odlats endast på iberiska halvön. Men idag hittar vi den runt om i världen, den blir allt vanligare i exempelvis Australien, Argentina och Chile.
Det är framför allt i norra Spanien den breder ut sig och då främst i inlandet. Den mognar relativt tidigt, därav namnet (spanskans temprano betyder tidig) och trivs bäst i ett svalt, inlandsorienterat klimat. Trots att den ger ifrån sig viner med medelhög färgintensitet, går vinerna på druvan ofta att lagra, länge dessutom, någon producenterna i Rioja inte minst visar.
Numera görs allt fler endruvsviner på Tempranillo, men den klassiska riojan har alltid varit en blandning av 85 procent Tempranillo, omkring tio procent Garnacha samt resterande del Graciano och/eller Mazuelo. I Portugal är den en viktig beståndsdel i portvinerna samt i de röda vinerna från Douro, då som en av flera druvsorter i ett och samma vin.
I takt med att Tempranillo allt oftare står på egna ben blir doft- och smakupplevelsen knuten till vinproducenten bakom vinet. Då framträder även den myckna fruktigheten i ung form där bäriga toner dominerar. Hemligheten bakom ett balanserat vin på Tempranillo stavas selektiv skörd, då vinerna från vissa områden (Toro i Spanien) kan bli för koncentrerade.
Tempranillo är en druvsort som trivs på ek, i synnerhet amerikansk ek som ger vinet en vanilin karaktär. Vinerna blir generellt balanserade, friska med mjuk fruktighet. I mogna viner på Tempranillo återfinns drag av dill, läder, stall och ofta en ekig ton, i synnerhet de som ligger på amerikanska ekfat.
Tempranilloviner är med sin mjuka, balanserade smak bra att kombinera med lättare kötträtter som lamm och kalv. Men det går även bra att servera fisk till, då gärna smörstekt havsfisk med grönsaker eller en potatisgratäng till. De kraftigare vinerna på Tempranillo bör däremot serveras till en kraftigare kötträtt, då på nöt.