Kroatien har gjort en succéartad resa i kulinariska sammanhang. Inte bara för att den lilla svarta knölen, tryffeln alltså, tillsammans med ostron, nu placerat landet på den gastronomiska kartan. Utan också för att landets viner vinner anseende. Världen över.
För snart 15 år sedan hittade Giancarlo Zigante världens största tryffel i norra Kroatien, en vit tryffel som vägde 1310 gram. Samtidigt satte fyndet inte bara Kroatien på den gastronomiska kartan, utan även restaurangen, Zigante, där jag nu befinner mig.
Hela stället andas lite Centraleuropa, det är klassiskt elegant, det strama som möter Medelhavets charm, det liksom sitter i väggarna. När serveringspersonalen uppenbarar sig i vita handskar blir man varse att det inte är en dussinkrog ute i den kroatiska landsbygden. Nu kan man kanske tycka att det är höjden av pretentioner när serveringspersonalen på denna krog mitt i den kroatiska landsbygden, är klädd i just vita handskar. Eller så lutar man sig tillbaka och låter sig förföras. Inte minst av tryffeln.
För det är en fullkomligt förträfflig meny som presenteras för mig och varje rätt är en överraskning som försätter mig i ett närmast magiskt tillstånd.
Nu har Kroatien det senaste decenniet gått från klarhet till klarhet när det kommer till vad som sker i köket. Tryffeln är en produkt landet har begåvats med, ostronen är en annan. Ostronodlingen utanför Pelješac har gett foodies världen över ytterligare en anledning till att åka hit då förutsättningarna är optimala för världens godaste blötdjur. I alla fall om man ska tro de lokala odlarna.
‒ Bukten har tack vare sina strömmar och det mycket salta vattnet de bästa betingelserna. Ostronen får en mycket speciell smak och det bästa är att äta dem helt råa, så att man verkligen känner havssmaken, förklarar Mario Pejić, ostronodlare när vi sitter i den ranka båten.
Att dra upp ostronen direkt ur havets botten och sleva i sig dem, är ingen dum idé. Det är galet gott! När det kommer till blåmusslorna däremot blir jag mer tveksam. Men efter en kort tillrättavisning från Mario, fångar jag upp några och gör samma sak. Jag hinner se framför mig både magsjuka och inställda vingårdsbesök. Men icke då, tvärtom, gott så det förslår och först när han drar igång motorn igen, slutar jag att äta.
Nu är ju Kroatien inte bara ostron och tryffel. Det finns som bekant vin också, massor av vin, vin på Plavac Mali, Istarska Malvazija, Posip, Grasevina, Babic och Grk. Och internationella druvsorter som Chardonnay, Cabernet Sauvignon och Pinot Noir. Men jag tror det bästa är att stanna bland de inhemska, just för att de är inhemska, unika, sällsynta. Och det vi kommer att se mer av. Kontradiktoriskt? Nej, vi söker oss mer och mer till viner med unikt ursprung, viner med en unik särprägel och då står inte alltid ytterligare ett vin på fatlagrad Chardonnay högt i kurs. Därför blir länder som Kroatien intressanta. Förutsatt att vinet är välsmakande, välproducerat och välkomnande.
Under de resor jag företagit till Kroatien har jag inte slutat att imponeras. Nyligen på en vinkonferens i Split hittade jag för tredje resan i rad, nya favoriter, ett vitt vin på Grasevina där, ett på Crljenak Kaštelanski, som numera går under namnet Tribidrag i landet, här. Gott och användbart. Och unikt!
Att landet nu placerar sig på topp när det kommer till vin- och matintresserade turister, är med andra ord inte ett dugg förvånande. I takt har också den kroatiska vinindustrin växlat upp, både på att tillverka viner i toppklass, men också på att ta hand om kunskapstörstande vinturister.
Något som bådar gott inför för en snar framtid.
Hört talas om begreppet Blanc de blancs? Det är ett vitt vin tillverkat på endast gröna druvor. Helt normalt i vanliga fall, när man gör stilla viner, men inte lika normalt när det kommer till bubbe..
Att Chardonnay idag är världens femte mest odlade druvsort är inte ett dugg förvånande. Överallt i världen växer den och ger… ganska bra viner. Det gäller nämligen att hitta rätt balans när man jobb..
A glass of chard. En stående beställning i tv-såpan från 80-talet, Falcon Crest. Där har vi egentligen startskottet till vår vurm för Chardonnay. För äntligen förstod vi vad det var och att vin är t..
Redan 1855 kom klassificeringen över delar av vin från Bordeaux. Än i dag är den kontroversiell, inte minst med tanke på att vinvärlden ser helt annorlunda ut i dag än vad den gjorde då. Eller? Ving..
