Vinet en mansdominerad värld? Jo, i alldeles för hög utsträckning. Men visst finns kvinnorna på plats, fler och fler dessutom. Vinguiden hyllar dagen till ära alla smarta vinkvinnor. Och de är många.
Rioja i Spanien sägs vara det distrikt där vi hittar flest kvinnliga vinmakare. Och vid en snabb tillbakablick kan det nog stämma. Ana San Juan på Cune, Elena Adell på Campo Viejo, fantastiska María José López de Heredia på López de Heredia och María Barúa på LAN är bara några exempel på hur vinscenen ser ut i det nordspanska vindistriktet.
Samtidigt vet vi att allt fler kvinnor tar plats runt om i vinvärlden. Hur konservativ den än må vara. Sandra Tavares da Silva på portugisiska Wine & Soul, legendariska Susana Balbo på den argentinska vinfirman med samma namn, Valerie Vialard på Château LaTour Martillac i Bordeaux och inte minst svenska Helena Lindberg, chefsvinmakare hos familjen Antinori i Italien, är andra spännande namn som också visar att kvinnor härskar lite varstans runt om i världen.
Men annat var det förr, då var det mannen som var ute och jobbade på fältet, bestämde hur vinet skulle vara, tillverkade det och drack också upp det mesta själv. Många vinfirmor är ju sprungna ut en familjetradition, att det fortsatt vara familjeföretag och då är det den patriarkala strukturen som avgjort fördelningen av arbetet.
Champagne är ett spännande exempel, i synnerhet änkorna, som i många fall betytt enormt mycket för utvecklingen. Det kanske mest framträdande exemplet är Mademoiselle Barbe-Nicole Clicquot Ponsardin, som hade helt andra infallsvinklar och revolutionerade champagnenäringen. Bland annat uppfann hon, änka i unga dagar, ställningarna, så kallade pupitre, där man vred champagneflaskorna för att få bort fällningen, en uppfinning som kom till när hon satt i köket och funderade. Inte ett dugg konstigt att Veuve Clicquot idag är en av världens mest kända vinegendomar.
Samtidigt möter de kvinnliga vinmakarna fortfarande problem, som manschauvinism. Helena Lindberg har berättat att hon upplever att Italien är det mest manschauvinistiska land hon arbetat i och då har hon hunnit vara i både Frankrike, Australien Och Nya Zeeland. I takt med att kvinnorna sätter rejält avstamp i vingården kommer chauvinismen förhoppningsvis att minska för att senare dö ut. Men det är, som sagt, en konservativ bransch.
Men kvinnligt och manligt, märks det i vinerna? Meningarna går isär och att bedöma ett vin som manligt eller kvinnligt är stundtals ganska pretentiöst, anser många.
Kanske är det som Sandrine Gabray på Château d’Yquem uttrycker det:
– Jag har ofta fått frågan om det är ett feminint vin jag tillverkar. Men jag svarar alltid nej. Att tillverka vin är visserligen en fråga om personlighet, men inte om det är feminint eller maskulint.
Fotnot. Internationella kvinnodagen instiftades 1910 men vid FNs första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 infördes en gemensam kvinnodag, 8 mars. Hur man firar den varierar mycket mellan olika länder. På Vinguiden firar vi den genom att dricka vin tillverkat enbart av kvinnliga vinmakare (denna dag och många, många andra dagar).
Dorli Muhr på Muhr-Van der Niepoort i Spitzenberg i sydöstra Österrike
Elisabetta Geppett Fattoria le Pupille i Morellino di Scansano i södra Toscana, Italien
Clotilde Davenne på vinfirman med samma namn i Chablis, Frankrike
Giulia ”Barologirl” Neri, “garagevin”-producent i La Morra i Barolo, Italien
Marie Menger-Krug på Weingut Menger-Krug i Pfalz i södra Tyskland
Sarah Goedhart Hedges på Goedhart Red Mountain i Washington State, USA
Sara Pérez på Bodegas Universal i Montsant, Spanien
Françoise Feuillat-Juillot i Montagny i Côte Chalonnaise, Frankrike
Cathy Corison på Corison i Napa Valley, USA
Andrea Mullineux på Mullineux Family Wines i Swartland, Sydafrika
Ägaren Clotilde Davenne vid sina druvodlingar i Chablis, Frankrike
Vingårdsägaren Clotilde Davenne vid sina druvodlingar i Chablis, Frankrike.
