Amarone har under många år varit ett av de mest populära vinerna på den svenska och nordiska marknaden. Och då inte endast när det kommer till italienska viner, utan viner från hela världen. Märkligt, kan tyckas, i synnerhet då vinet är betydligt mer populärt här än där, i Veneto där amaroneviner produceras.
Hur det kommer sig kan man spekulera i. Men det kanske är den svenska maten, mycket vilt, som sätter agendan. Eller så är det, mer troligt, för att vinerna är smakrika och har en del sötaktiga toner i sin karaktär.
Klicka på pilen för att läsa mer
Amarone är en vinstil som har sitt ursprung i Italien. I dag har vinet blivit jämställt en vintillverkningsmetod. Kortfattat innebär den att man producerar ett vin på torkade druvor. Man skördar och placerar sedan ut druvorna i backar av plast eller trä och låter de ligga i torr miljö för att undvika att de ska drabbas av mögel. Efter ungefär 100 dagar, då har druvorna förvandlats till russin, sätts de i produktion genom att de pressas. Därefter jäses de som i konventionell vinproduktion.
På så vis får amaronevinet högre koncentration och högre alkohol då druvorna som torkas tappar i vätska och därmed blir sötare. Det är ju sockret i druvorna som omvandlas till alkohol.
Vanlig metod bakom amaronevinet
Denna metod, appassimentometoden, används ofta i regionen Veneto för de röda vinerna. Det är här dessa viner kallas för amarone, som är ett ursprungsorienterat begrepp. Det är alltså bara inom ett visst område i Veneto, i Valpolicella, där man har rätt att benämna sitt vin amarone.
Metoden däremot brukas på flera håll, inte bara i Italien utan även i andra vinländer världen över. Det är emellertid inte alltid vinproducenterna låter allt socker jäsa ut, varvid det kan finnas en del restsötma i vissa viner. Möjligen ett tilltag som fått vinerna att bli än mer populära. I synnerhet på den nordiska marknaden.
Grunden till amaronevinerna
Grunden till amaronevinerna kommer från vintypen som kallas recioto, ett sötare vin där jäsningen avbrutits på naturlig väg. Detta är i själva verket en uråldrig metod och det är inte bara i Italien det gjordes viner på detta sätt. Jäsningen kan avbrytas på kontrollerad väg, genom att dra ner temperaturen och därefter filtrera bort eventuella jästrester. Det händer också att jästen dör av den alkohol som skapas av jäsningen. Detta var det vanligas sättet att skapa ett sötaktigt vin.
I mitten på 1900-talet lyckades man emellertid med att jäsa ut allt socker i vinet, varvid det blev torrt och fick en högre alkohol, uppemot 16,5 procent. Amaronevinet var fött.
Druvor i amaroneviner
De druvor som används i amaroneviner är helt enkelt de lokala druvsorterna i Veneto. Det handlar om Corvina, Corvinone, Rondinella, Molinara som ofta blandas i ett och samma vin. Det finns även de producenter som idag använder av gammal druva som tagit till heders, Osoleta. Men det är fortfarande ovanligt.
Viner på amaronemetoden är ofta mycket smakrika, de har hög alkohol och en lite sötaktig ton med lång eftersmak och med mycket fruktig karaktär. Det kräver med andra ord en stunds eftertanke när vinet ska kombineras med mat. Men då får det gärna ha samma smakprofil, alltså gärna smakrik mat med liten sötma. Gryta på vilt, hamburgare på högrev eller ribs med barbecue-sås är alla mycket bra till amaronevinerna.
Tänk på att vissa dyra amaroneviner kan vara torra och ha en strävhet. Då bör dessa viner matchas med mer proteiner, fet mat utan den sötaktiga tonen. Grillat nötkött, gryta på lamm eller en risotto på svamp med färskriven parmesan bör då dukas fram.
