Vin är en av världens mest omtyckta drycker. Det finns rött, vitt, rosévin, mousserande, starkvin och naturvin. Det kommer med andra ord i en mängd skepnader för under varje begrepp finns en mängd olika stilar.
Men vin har framför allt kommit att bli en livsstil och i takt med att maten blivit allt mer raffinerad, vi äter idag också för att det är gott och inte ofta som tidigare enkom för att bli mätta, har också intresset för vinet ökat dramatiskt.
Klicka på pilen för att läsa mer
Vin är per definition jäst, helt eller delvist, druvmust, alltså must gjort på vindruvor. Det måste också ha en alkoholhalt på minst 7,5 procent upp till 15 procent. Går vinet över 15 volymprocent, klassas det av skattetekniska skäl som starkvin. Men undantag finns. Definitionen på starkvin är vin som förstärkts med starksprit, alltså är gränsen diffus då en del viner kan nå över 15 procent på naturlig väg.
Vilka druvor som vin får tillverkas på är också det reglerat. Vinmyndigheter i respektive land godkänner de sorter som man anser är de bästa för respektive områden. Detta är mer av administrativ karaktär då det är brukligt att de druvor som använts traditionellt inom ett område, också godkänns alternativ kommer att godkännas.
Vinmyndigheternas roll blir däremot viktig när det handlar om att godkänna för området nya druvor. Om en vinproducent vill tillverka ett vin på en speciell druva som inte är godkänd sedan tidigare, hamnar vinet utanför klassificeringen, något många vinproducenter försöker undvika.
Nu finns det undantag för vinreglementeringen inom EU. Vi har ett vin som är godkänt inom EU, det grekiska vinet retsina, som är ett vitt vin kryddat med kåda från Aleppo-tallen. När grekerna skulle gå med i EU ställde landet som krav att detta klassiska vin från Grekland skulle godkännas som vin. Vilket också gjordes.
Fruktvin däremot är inte att betrakta som ett vin, i alla fall inte i egentlig mening, då det faller utanför EUs bedömningsgrunder. Även viner med aromatiska kryddor faller utanför regelverket. På den nordiska marknaden är glögg vanligt förekommande. Drycken är vinbaserad men samtidigt proppad med aromatiska kryddor, och faller även det utanför vad är att betrakta som vin.
I själva verket är det väldigt lätt att tillverka vin. Det enda som behövs r vindruvor. Dessa pressas och efter en stund började en alkoholjäsning där sockret i musten omvandlas till alkohol. Efter några dagar, har man en jäst druvmust som per definition kan kallas vin, förutsatt att alkoholen överstiger 7,5 procent.
Samtidigt är det naturligtvis svårt att tillverka ett vin som ska både dofta och smaka gott. Därför krävs skolning och år av erfaren. Samt givna förutsättningar som till att börja med gör att det går att odla vindruvor i närheten. Då krävs ett klimat som ger både värme för sockret i druvan och svalka för syran i druvan.
Vinet tillverkas i vingården
I Gamla världens säger många vinproducenter att vinet tillverkas i vingården. Med detta menar de att det är de naturliga förutsättningarna som styr vilket vin det bli, både när det gäller kvalitet och karakteristik. Tidigare sa man i Nya världen, att vinet snarare görs i vineriet. Idag är det inte lika stor skillnad på de olika visionerna, utan det finns konsensus, man blandar och ger. Men om man ska peka ut den kanske viktigaste orienteringen är det att fler och fler producenter anser att vingården är av avgörande betydelse, dess terroir, alltså läget, jordmånen och mikroklimatet.
När man talar om tillverkning menar man å andra sidan vad som sker just i vineriet, och här jobbar de flest producenten hårt för att kunna kontrollera hela processen.
När vinet skördats och transporterats in till vineriet pressas druvorna om det är gröna druvor och man vill göra vitt vin, eller krossas, om det är blå druvor och man vill göra rött vin. Vinets färg får man genom att druvmusten ligger i skalkontakt, så kallad macerering, för att urlaka de små färgpigmenten som finns i druvans skal. Vill man däremot göra ett vitt vin på blå druvor, pressar man försiktigt druvorna och separerar dem från musten så att det inte finns någon kontakt mellan dem.
Torrt eller sött vin?
Efter detta tar jäsningen vid, alkoholjäsningen då vinets socker omvandlas till alkohol. Jäsningen slutar när det inte finns något socker kvar. Man kan också avsluta jäsningen, antingen genom att man driver ner temperaturen i musten eller att man filtrerar bort jäst och socker. Kvar blir då ett sötare vin.
Många viner, i synnerhet röda viner, går igenom en så kallad malolaktisk jäsning där en stram äppelsyra omvandlas till laktiska, mjukare syror. Detta sker antingen genom att man höjer temperaturen så att den sätter igång naturligt, eller att man tillsätter laktiska bakterier i vinet. I varma länder, där syran är låg, undviker många producenter denna jäsning för att bibehålla så mycket syra i vinet som möjligt. I kallare områden är förhållandena precis tvärtom för att göra de redan mycket syrliga vinerna en mjukare framtoning.
När vinet sedan är färdigjäst, återstår flera alternativ för vinmakaren.: att låta vinerna buteljeras, att låta dem ligga på ekfat för att få en annan struktur, eller låta dem vila i cementtankar eller ståltankar, allt beroende på vilket vin som ska produceras.
Det finns över 1000 druvor som används till vintillverkning. I Gamla världen har man av hävd förespråkat sina lokala druvsorter, ansträngt sig att göra unika viner som dels gav en ursprungstypisk ton, dels fungerade till den lokala gastronomin. Därför är också mångfalden enorm om vi ser till de klassiska vinländerna i Europa där alla kan skryta med att göra vin på omkring 400 olika druvsorter.
Det finns en skillnad mellan Gamla och Nya världen. De druvor som Nya världen använder till sin vintillverkning är samtliga importerade från Gamla världen och det handlar om ett noggrant urval, man har bara tagit det bästa. Därför finns också en risk att vinvärlden blir en smula kontor, att många vinländer tillverka vin på samma druvor. Numera har pendeln svängt och alltfler länder i Nya världen, söker andra, mer unika druvor.
Nygamla vindruvor tas till heders
I Gamla världen kan vi se en liknande tendens. Många områden jobbar idag gärna med för området lokala, men inte alltid så vanliga druvor. Man går helt enkelt på upptäcktsfärd i sitt eget habitat för att se vad som finns. Några exempel är osoleta-druvan som tagit till heders i Verona, Petet Messlier i Champagne och Albillo i Vinos de Madrid.
Annars är det ett fyrtiotal druvor som dominerar världens vingårdar, jämt sprunget mellan blå och grönas druvsorter. Druvsorternas tio i topp se ur som nedan:
När exakt det första vinet tillverkade vet man av förklarliga skäl inte, men det är troligen någon gång för omkring 8000 år sedan, i nuvarande Georgien. Hur det första vinet kom till är emellertid en gåta, troligen var det en slump, att någon glömt ett lerkrus med antingen druvmust eller druvor i en tid och att det sedan hade börjat jäsa.
Att vinindustrin så småningom blev en jätteindustri kan vi tacka assyrierna för och deras berömda stentavlor som redan för flera tusen år sedan hade regler för vintillverkning inristade i de berömda stentavlorna.
Vinet breder ut sig
Så småningom nådde vinet fenicierna som i sin tur spred vinet vidare, via grekerna till nuvarande Italien. Det är romarna som ofta tillskrivs den största betydelsen för vinets utbredning. Då de romerska soldaterna erövrade delar av Europa, tog de först med sig vin, sedan kunskapen att tillverka vin. När sedan romarriket klappade ihop, lämnade trupperna efter sig ett arv av vin. Och tusentals hektar vinodlingar.
Vinet hade nu blivit en allt mer populär dryck och nådde så småningom allt längre norrut. Nu gick utvecklingen i en rasande takt. Men så kom katastrofen, i form av en lite vinlus, phylloxera vastatrix, som åt sig igenom den europeiska vingården. Men vinindustrin förstod till sist att få bukt med den, detta genom att ympa sticklingar av den europeiska vinrankan, vitis vinifera, på amerikanska rotstockar då dessa var resistenta mot vinlusen.
Under 1900-talet påbörjades arbetet med att lagstifta kring vintillverkning. Detta var framför allt ett sätt att säkerställa kvaliteten och framför allt en lägstanivå på vinerna, men också ett sätt att sätta stopp för alla de kopior som började dyka upp på marknaden.
Nya vinvärldens gör entré
Efter ett stundtals eländigt 1900-tal med två världskrig, depressioner och ekonomiska utmaningar, blev vinet alltmer populärt, också i de länder där vin inte producerades samtidigt som Gamla världen utsattes för hård konkurrens mot Nya världens nymornade vintillverkning där ledorden var fruktstinna viner, överkomliga priser, enkla att förstå sig på med en druvas namn på etiketten. En välbehövlig konkurrens, menar många bedömare, då Gamla världens vinnäring tagit det mesta för givet.
Men vinvärlden växer ytterligare. Idag producerar fler och fler länder vin, även länder som ligger utanför vinbältet, alltså för långt norrut. Här hittar vi de nordiska länderna och bland annat Canada, där det idag produceras allt bättre vin.
Även gamla klassiker som Georgien och Armenien gör välkommet återbesök med sin viner på världsmarknaden. Detta innebär att vinvärlden aldrig varit så mångfacetterad som den är idag.
Hitta det vin som passar dig bäst.
