Det rosa vinet blir allt ljusare. Utom i Tavel i södra Rhône. Här är det fortfarande mörkt rosa som gäller och visst hoppas producenterna på ett slut på den bleka trenden. Vinguiden besöker klassisk mark och ett av världens mest kända rosévinsdistrikt. Frågan är hur länge till.
Det finns naturligtvis en oroande faktor: trenden, vintrenden, rosévinstrenden, som talar för det blekt rosa, närmast vita vinet, transparent och tunt, med försiktig, närmast frivol smak. Så ser det ut och oavsett varifrån vinet kommer, är det ljust rosa à la Provence. För visst sätter Provence rosévinstrenden.
Nu ska man inte tro att rosévinsproducenterna i Tavel tänker haka på den trenden. Stolta är de, lika stolta som oroliga, men de har sin identitet. Eller som Paul Sanchez på Les Vignerons de Tavel, det stora kooperativet i distriktet uttrycker det:
– Det finns bara fyra viner i världen: rött, vitt, rosé och Tavel.
Visst har Tavel en särställning med sitt kraftigare, mörkrosa vin. Det har tidigare varit en referens för många som sysslar med rosévin. I dag är det emellertid annorlunda. Något producenterna ofta ger uttryck för. Det finns med andra ord en oro att Tavel ska bli frånsprunget.
På kooperativet i Tavel löser man det genom att producera ett blekrosa vin, man faller till föga helt enkelt. Nu står det inte Tavel på etiketten, färgen på vinet är reglerat i appellationen, utan det är ett Vin de France, alltså ett vin med det mer ospecifika ursprunget Frankrike. Alla kanske inte tycker att det är en lysande idé, utan kör på med sitt.
– Vi gör vin för matbordet. Det ljusa rosévinet, däremot, är en trend. Vi respekterar traditionen och producerar Tavel som Tavel ska vara, säger exempelvis Fabrice Delorme på Domaine de la Mordorée.
Ett snabbt besök hos firman visar också att det är ett av de mest välrenommerade vinhusen i Tavel. Här är det nästan kö utanför dörren och det är både japaner och kineser som koncentrerar sig på det mörkrosa vinet.
Samtidigt bådar ju detta gott. För även om nu intresset är sviktande när det kommer till ett annorlunda rosévin, om än temporärt, ser vi att andra marknader är nyfikna på klassiska områden och dess viner.
När jag berättar detta för Richard Maby på Domaine Maby verkar han en smula lugnad. Han har precis hunnit duka fram en rad viner på bordet, lite kallskuret, bondskt bröd och enkla glas för en provning, när han återkommande talar om svårigheten att hävda sig i skenet av de ljusrosa vinerna. Samtidigt är han övertygad om att historien ska ge honom rätt.
– Vi bryr oss inte om trender. Vinet som kommer härifrån är vad det är och det är precis det som gör oss unika. Om vi börjar ändra på det, tappar vi det som ger en speciell status.
Han menar samtidigt att det inte bara är i färgen det unika sitter, utan att jordmånen är säregen och mycket ovanlig.
– De stora stenarna som täcker vår vingårdsmark är större än de stenar som gjort Châteauneuf-du- Pape berömt. Vi har ett extremt lågt skördeuttag, vi förhindrar dessutom att musten på i synnerhet Grenache kommer i kontakt med luft eftersom den är lättoxidativ. Och så kyler vi ner druvorna innan det är dags för själva vintillverkningen.
Det har gjorts vin i området i flera hundra år. Men någonstans på väg insåg många producenter att det röda vinet inte blir så där bra som det borde. Det blev ofta obalanserat och det har med druvan Grenache att göra, den är delikat att jobba med. Om man låter musten ligga i skalkontakt för länge är det lätta att tanninerna blir för torra, robusta.
– Det var därför man började jobba med rosévin i Tavel.
Samtidigt hävdar många att det är svårare att göra rosévin. Balansen måste bli perfekt och få låter sitt vin ligga på ekfat för att eventuellt dölja vissa smaker. Det gäller också att göra allt i exakt rätta ögonblicket, allt från skörd, macerering till buteljering.
Vinerna från Tavel skiljer sig med andra ord från världens övriga roséviner som nästan samtliga på bara något år gått från olika nyanser till den blekt rosa. I Tavel är det reglerat kring färgen och för ljusa viner får inte sätta ut etiketten med appellationen på fllaskan. Vinerna är samtidigt mer matorienterade, alltså lite kraftigare, mer komplexa och kan ha en försiktig strävhet.
Nu återstår att se, både för konsumenter och för producenter, om vi kanske hittar tillbaka till rosévinerna från Tavel. Att det är gott, smakrikt och komplext, råder däremot inget tvivel om.
– Jag älskar vin men har huvudet fullt av mat. Så jag ser till att ha de bästa sommeliererna runt mig hela tiden, säger stjärnkocken Björn Frantzén som nu släpper vin tillsammans med mästersommelier..
Ett av Rhônes minsta områden är också ett av det största. Sett till vinerna står det lilla området på 145 hektar bakom några av regionens mest smakintensiva viner. Tacka granitjorden för det! Cornas..
Vinguiden besöker Gigondas i södra Rhône och upptäcker stora viner från ett vindistrikt som borde vara vida mer känt. För så bra är vinerna, så väl förvaltar man råvaran, att appellationen borde näm..
Det finns knappast en vinregion i Frankrike med en sådan lång tradition som Rhônedalen. Fokéerna, de grekiska invandrarna, som runt 600 f. Kr grundade staden Marseille, förstod redan då att detta va..
