Världens mest kända och kanske bästa vitvinsdruva har ingen smak. Ändå odlas den överallt där kvalitetsvin produceras. Och tokhyllas av en enig kritikerkår, i synnerhet vinerna från Bourgogne. Hur är det möjligt? Vinguiden har svaret.
Googlar man på Chardonnay kommer de upp över 29 miljoner artiklar. 29 mijoner! Googlar men på den enda gröna druvan som odlas mer än Chardonnay, Airén, är resultatet inte ens 2 miljoner. Säger en del om hur populär druvan är, vilket i sig är en paradox, då druvan inte har någon smak.
Det är faktiskt sant, Chardonnay är, om vi ska vara riktigt kategoriska, en druva som saknar så kallade primäraromer. Den dofter (eller smakar) inget i sig. Primäraromer är enkelt de aromer och ofta smaker, som påminner om olika bär och frukter. Visst hittar vi lite frukt och en del syra i druvan, men knappast något mer. Vi har flera druvsorter som inte har primäraromer, men ingen är lika känd som Chardonnay just för att resultatet blir så häpnadsväckande bra ändå, om man kavlar upp ärmarna och verkligen ger sig i kast med den. För visst kan det vara lättodlad och ger rikliga skördar, men det är samtidigt en chimär. För att få bra resultat, krävs stenhårt arbete.
Chardonnay är trots allt en av världens mest odlade druvsorter, på femteplats bland alla de druvor som odlas för vinproduktion och på andra plats när det kommer till de gröna druvsorterna, slagen endas av spanska Airén. På över 200 000 hektar odlas den, en yta som är lika stor som Chiles hela vingårdsareal, eller som hela Bordeaux och Rioja tillsammans. Något fel på populariteten är det med andra ord inte.
Men den var på dekis ett tag. Det fanns en trend, ABC, sprungen ur konsumtionsmönster i USA som gick ut på att man klev in i vinbaren och beställde ett glas ABC, Anything But Chardonnay. Vi var, uppriktigt sagt, lite trötta på de ofta överekade vita Chardonnayvinerna från Kalifornien. Och Australien med. Och vill därför ha något annat, något som överraskade.
Den trenden är sedan länge död och begraven. För Chardonnay har aldrig odlats i den utsträckning den gör idag och framför allt har vi aldrig haft så många bra viner på druvan som idag. Oavsett om vinet är på 100 procent Chardonnay eller en blandning. Det roligaste av allt är att vinerna kommer från hela världen, Hawke’s Bay i Nya Zeeland, Casablanca i Chile, Toscana i Italien, Franschoek i Sydafrika, Australien, Argentina, Bulgarien, USA och – förstås – Frankrike.
I Frankrike är den vanligt förekommande i Chablis, Champagne, Jura, Languedoc-Roussillon, övriga Bourgogne, i synnerhet Meursault och Côte de Beaune, där det sistnämnda är att betrakta som “crème de la crème” när det kommer till fullödigt uttryck av vad druvan kan åstadkomma, gärna ekfatsstinna (där har vi det igen) men med fint uppvägande balans. Vi hittar mycket av det mesta i dessa viner, fat, vaniljsötma, nötiga inslag, fruktighet som gula äpplen, tropiska toner, ibland torkade aprikoser, pigg fruktsyra, balanserad eldighet och lång, förförisk eftersmak. Klart alla gillar Chardonnay i sådan klädnad.
Och ändå är den smaklös?
Ja, för hemligheten i ett riktigt bra vin på Chardonnay är växtplatsen, klimatet, läget, jordmånen, uppbindningen, selektering vid skörd, sedan den försiktiga processen att skapa ett vin i vineriet, faten, fattiden, blandningen mellan druvor från andra vingårdar, en eventuell malolaktisk jäsning för att ge vinet mer karaktär och rundare syror, jäsningstemperatur, jäsning på små eller stora fat eller ståltank, naturlig eller konventionell jäst, lagring på amforor… möjligheterna är närmast oändliga.
Men också risken att gå bort sig.
Världens mest odlade druvor
- Cabernet sauvignon, 340 000 hektar
- Merlot, 266 000 hektar
- Tempranillo, 231 000 hektar
- Airén, 218 000 hektar
- Chardonnay, 211 000 hektar
- Syrah, 190 000 hektar
- Grenache Noir, 163 000 hektar
- Sauvignon Blanc, 121 000 hektar
- Pinot Noir, 115 000 hektar
- Trebbiano toscano / ugni blanc, 111 000 hektar
Fem riktigt bra viner på Chardonnay
Fin fräschör, fruktiga toner, äpple, ungdomlig tropisk ton, mineral, lätt jästig och med nötigt inslag.
Rasande prisvärt vin med friska toner och inslag av äpple.
Smörigt i smak, inslag av nöt, ek, tropiska frukttoner som persika, mango, aningen pepprigt med ok syra i avslut.
Spännande områdestypiskhet i konsumentvänlig, drickfärdig stil.
Smak av grillade citroner, smör, rostad karaktär, äpple, nötter med utvecklade toner, bra frukt och liten eldig karaktär i eftersmak.
Klassisk Nya världen-stil med smakintensitet och fin frukt.
Persika, fat, smör, nöt i elegant sammansatt stil, kryddig med vitpeppriga inslag och bra längd.
Makrik där tropiska frukter trängs om utrymmet.
Smakrik med nötiga inslag, närmast karamelliserad, smörig, tropiska frukter, aprikos, komplex med balanserande fruktsyra, drag av citrus i mycket uttrycksfull stil.
Komplex och elegant i denna italienska, sublima variation.