Chardonnaydruvan med sitt gröna skal är oerhört populär och bär på en mångsidighet utöver det vanliga. Komplexiteten och den magnifika smakbredden är svårslagen och gör att den har något för alla. Den passar bra att blanda med andra druvor och ger troget stora och bra skördar, oavsett klimat. Den tåliga druvan har till och med börjat odlas i mindre skala i Sverige.
Med sin hemvist i franska Bourgogne har Chardonnaydruvan växt fram genom en högst lyckosam korsning mellan druvorna Pinot Noir och Gouais Blanc. En slags förbjuden kärlek mellan den gamla adelns Pinot och böndernas Gouais som verkligen burit frukt.
Kännetecken och smak
Även om den lättodlade druvan idag levererar fantastiska viner över hela världen förknippar de flesta Chardonnay till Frankrikes Bourgogneregion, inkluderat det kända vindistriktet Chablis.
Chardonnay, som i grunden ger ett torrt vitt vin med mer eller mindre syra, är högst beroende av sin omgivning för att kunna utveckla smak och karaktär. Att fransmännens Chardonnay ofta anses som den mest förnämsta beror sannolikt på den speciella jordmånen, klimatet och deras vana att hantera den med respekt.
Trots de oändliga variationerna kan man dela in Chardonnay i tre olika stilar:
● Fruktiga och friska
● Mousserande
● Smörigt fylliga ekfatslagrade viner
I övrigt ger varma klimat druvan generellt ett fetare vin med tropiska inslag av ananas, mango och banan. Svalare regioner bjuder istället på ett smalare och friskt elegant vin med citruston, grönt äpple samt päron.
Malolaktisk jäsning och ekfat
Chardonnay lämpar sig mycket väl för både ekfatsjäsning och ekfatslagring vilket påverkar slutprodukten avsevärt. Ett Chardonnay som fått gosa till sig på ekfat blir mer komplext och får en tydlig touch av vanilj och ibland även kokos. Fatlagringen gör vinet rundare och fylligare än i det svala Chablis, där man vill åt ett mer fruktigt och skarpt friskt vin med hög syra och därför undviker ekfatslagring.
Intressant är att många chardonnayviner genomgår malolaktisk jäsning som annars är regel för röda viner. I denna typ av jäsning omvandlas den sträva äppelsyran till mjölksyra med hjälp av bakteriekultur och ger den härliga smörighet som är typisk för många viner gjord på Chardonnay.
Vinguiden tipsar om:
