I april var det dags för Viking Lines årliga ginmässa ombord på båten Cinderella. Mässan erbjuder ett 20-tal utställare samt flera provningar och föreläsningar, utöver båtens ordinarie nöjesutbud.
Stort utbud bland utställarna
Besökare har gott om tid för att prata med utställarna och även plats för att i lugn och ro strosa omkring. De flesta montrar har mycket kunnig personal som med både intresse och lust förmedlar sina kunskaper. Allt ifrån svenska småskaliga brännerier till riktigt stora världskända destillerier finns representerade. Utställarna får dessutom sälja sina produkter direkt vid montern, hittar du något roligt kan du alltså direkt få med dig en flaska i handen eller i påse!
Boka en ginprovning
Provningarna bokas i förväg och blir snabbt slutsålda, så säkra din plats direkt i anslutning till din kryssningsbokning. En fördel med att platserna är så begränsade är dock att antalet deltagare per provning blir få, vilket ger tid för alla att få svar på sina frågor. En plats på en provning kostar ynka 99 kr/person – ett kap!
Vinguiden medverkade på två provningar (Norrtelje Brenneri samt Bombay Sapphire), båda vansinnigt intressanta och underhållande.
Norrtelje Brenneri
Startades år 2001 och året efter rann det första destillatet genom kopparpannan. Idag tillverkar man utöver gin även andra drycker såsom punch, snaps och whisky. Denna provning skulle egentligen handlat om gin från Amazonas, men den tilltänkte föreläsaren hade tyvärr råkat dra på sig malaria vid sitt senaste djungelbesök. Därför får vi istället en ginprovning med Cilla Wahlgren från Norrtelje Brenneri. En fråga som ställde oss mot väggen var huruvida vi var höger- eller vänster-nästa. Något många kanske inte har reflekterat över tidigare, men faktum är att man ofta har en favoritnäsborre som man föredrar att använda lite mer!
Först provas Norrtelje Brenneris Rånäs Gin – En läcker gin med tydlig blommig och fruktig doft med tydliga inslag av pomerans. God att smutta på ren, men samtidigt en utmärkt bas för en lite fruktigare Gin & Tonic.
I glas nummer två hittar vi Hellström gin, en läcker gin med klassisk kryddning men även ett mycket angenämt djup. Elisabeth Hellström är världens yngsta Master Destiller och plockar själv sina örter. Produktionen sker på ön Furillen utanför Gotland som familjen Hellström äger.
I glas tre får vi stifta bekantskap med en gin från Amazonas; Canaïma, vilken produceras på samma plats som den välbekanta Diplomatico Rom. 18 olika grödor (varav 10 härstammar direkt från Amazonas) används vid tillverkningen. I doft och smak hittar man tydligt den traditionella tonen av enbär, men även citrus, tropisk frukt och gröna örter.
Vi avslutar med en fatlagrad gin från Norrtelje Brenneri: Roslags gin extra fatlagrad. Här har vi lite mjukare, fetare toner där faten fått runda av spriten. Lätt kryddiga toner som är en ypperlig avslutning på denna provning.
Norrtelje Brenneri är långt ifrån ensamma på den svenska marknaden med att producera gin. Idag finns ett 100-tal svenska gintillverkare, ett antal som på fem år fördubblats. Cilla berättar vidare att intresset för gin formligen har exploderat och verkar locka en yngre, något mer könsneutral publik än whisky och rom (men nog besöktes mässan av en hel del medelålders män med skägg, trots allt…).
Vill ni besöka Norrtälje i sommar? Här har ni information kring deras öppettider och typer av visningar: Norrtelje Brenneri
Lär dig mer om gin
Gin härstammar från Nederländerna, där den först tillverkades på 1600-talet som en medicin mot bland annat feber, njursjukdomar och matsmältningsproblem. Gin är en avknoppning från drycken Genever, som fått sitt namn från ordet Juniper vilket betyder enbär. Under 1600- och 1700-talet spreds Genever över hela Europa och blev populär bland britterna som var stationerade i Nederländerna. De började producera sin egen variant av drycken, vilken senare kom att kallas gin.
Populariteten ökar
Gin blev mycket populärt i England under 1700-talet, särskilt bland den lägre klassen. På grund av sin höga alkoholhalt och billiga pris, blev gin snabbt förknippad med sociala problem, såsom fattigdom, brottslighet och sjukdom. Perioden kom att kallas för ”gin-craze”. För att försöka få kontroll på det ökade alkoholmissbruket införde den brittiska regeringen flera lagar under 1700- och 1800-talet som reglerade produktionen och försäljningen av gin. En av de mest kända lagarna var Gin Act of 1751, som ökade skatterna på gin och gjorde det svårare att sälja och köpa drycken. Trots dessa begränsningar fortsatte gin att vara populär i Storbritannien och andra delar av världen.
Under 1900-talet har gin återigen blivit en trendig dryck, särskilt i cocktails, och nya varianter och smaker har utvecklats för att passa dagens smaker.
Gin & tonic
Drinken gin och tonic kom till under den brittiska kolonialtiden i Indien på 1800-talet. Gin var en vanlig dryck bland de brittiska soldaterna som tjänstgjorde i Indien på den tiden, men det fanns ett problem – malarian. Malaria var en allvarlig sjukdom som spreds genom myggor, och de brittiska soldaterna blev som alla andra varmblodiga varelser utsatta för myggornas bett och sjukdomen. Men det visade sig att kinin, en bitter substans som utvinns från barken av kinaträdet, kunde användas för att förebygga och behandla malaria.
Kinin var dock oätligt på egen hand på grund av sin beska smak. Brittiska kolonialtjänstemän började därför blanda det med kolsyrat vatten, socker och lime för att göra det mer drickbart. Detta resulterade i en dryck som kallades tonic water, och det var också en effektiv metod för att skydda mot malaria. Soldaterna började sedan blanda tonic water med gin för att göra det mer smakligt. Ginens smak passade bra ihop med tonicens beska smak, och drycken blev snabbt populär bland de brittiska soldaterna i Indien. När soldaterna återvände till Storbritannien fortsatte de att dricka gin och tonic, och drinken blev allt mer populär i landet.
