Föreställ dig att du sitter vid ett förstklassigt bord för två i en av stadens finaste restauranger. Sommelieren vänder sig mot dig med flaskan som du har valt att imponera på din dejt med, presenterar den, och sedan – vrider upp skruvkorken. Dog stämningen nu? Eller reflekterar du inte ens över hur vinet är förslutet? Vi tittar närmare på skruv- respektive “naturkorkar”.
Det går inte att förneka att det finns en “dålig stämpel” på viner stängda med skruvkork. Många tror att skruvkorksviner måste vara billiga, inte kan lagras, och med största sannolikhet signalerar att du bryr dig mer om pris än kvalitet. Dessa fördomar är speciellt utbredda i USA, där endast runt 30 procent av vinerna är buteljerade med skruvkork, och många av dessa är i ärlighetens namn av ganska dålig kvalitet. Vi jämför dessa siffror med Nya Zeeland, där mer än 90 procent av vinerna är förslutna med skruvkork, både billigt bordsvin och några av landets finaste flaskor.
Kork från korkeken
Varifrån kommer skruvkorkens dåliga rykte då? Kanske hänger det ihop med att den äkta korken har varit den enda som har stängt vinflaskor i århundraden. Vi förknippar ritualen att avlägsna en kork med gott och bra vin. Sommelierer måste öva och klara av ett prov på att ”korrekt” öppna en flaska vin med en kork. Skruva korken av en flaska däremot kan vem som helst klara av.
Kork kommer från barken av korkträdet, en art av ek som odlas främst i Portugal, Spanien och Nordafrika. Det är en begränsad naturtillgång, men en effektiv vinförslutning då korken är flexibel, stark och ogenomtränglig för vätskor. Ändå tillåter korken en mycket liten mängd syre att passera genom, vilket många hävdar hjälper ett vin att utvecklas i flaskan. Bra framför allt för viner som du vill lagra.
Bakteridrabbat vin
En procent dock av alla viner som tappats på flaska med kork drabbas av en bakterie, TCA, som ger vinet en skavank man brukar kalla ”korkdefekt.” Korkdefekt kommer inte att skada dig, men försvagar dofterna och smakerna av vinet och ersätter dem med en unken, våt kartong-/tidningslukt. Att poppa korken kan vara både snyggt och romantiskt, men ett vin med aromer av våt hund är inget att stoltsera med!
Skruvkork infördes först i slutet av 1950-talet, när vinproducenterna letade efter en alternativ flaskförslutning för att lösa dessa kvalitetsproblem med kork. Skruvkorken är gjord av aluminium med ett membran av polyeten eller tenn som skapar en mycket tät förslutning. Beroende på vad membranet är gjort av, kan det hindra syre från att tränga in – helt eller bara i små portioner. Till skillnad från korken är kvaliteten på skruvvarianten mycket jämnare och man slipper oroa sig för korkdefekten.
Medan den nya förslutningen accepterats och anammats i Australien och Nya Zeeland, har det gått långsammare att slå igenom i USA och många av “den gamla världens vinregioner” (som Frankrike). Eftersom skruvkapsyler är mindre permeabla för luft än naturkork, finns en viss risk för reduktion vilket kan framkalla en doft av ruttna ägg (men det kan hända även i viner stängda med kork). Det finns många varianter på skruvkapsyler med olika typer av membran och de bästa försöker efterlikna den naturliga korkens egenskaper gällande syreutbytet.
Skruvkork bevarar fruktaromen
Den största tveksamheten gällande användningen av skruvkorkar är troligen om de verkligen lämpar sig för att lagra röda viner. Hogue Cellars, en vingård i Washington State, USA, har gjort en studie där man jämfört naturkork, syntetiska korkar och skruvkorkar.
Studien visade att skruvkorkar är de som bäst bevarar fruktdofter och smaker i röda och vita viner. Syntetiska förslutningar hade liknande problem med oxidation och korkdefekt som naturliga korkar. Som resultat av den undersökningen bytte vingården alla sina flaskförslutningar till skruvkork.
Men trots allt – skönheten och romantiken i en korkförsedd flaska är svår att förneka. Det finns något vackert i att se och höra korken poppa ut ur flaskmynningen. Detta till trots så erbjuder skruvkapsyler ett tillförlitligt och kvalitetsjämnt alternativ för vinproducenter som oroar sig att förlora en del av sin produktion på grund av korkdefekt, orsakad av TCA-bakterien. Korktillverkarna blir allt bättre på att utrota denna defekt, men den utgör fortfarande en risk.
Att skruva blir det nya svarta
I slutändan är ändå det viktigaste, och det som verkligen betyder något, kvaliteten på vinet som vinmakaren häller i flaskan. Om vi bara kunde jobba bort det dåliga rykte som en skruvkorksprodukt signalerar, att vinet skulle vara av sämre kvalitet, kommer kanske fler vinmakare att känna sig trygga med att buteljera sina kvalitetsviner på det sättet. Och vem vet – att skruva korken av vinet kanske blir framtidens synonym för romantik.
Källa: Vivino
