Sommaren har varit präglad av lättsinniga, ljust rosa viner. Men nu är det dags att plocka fram den tunga arsenalen, de komplexa rosa vinerna med enastående finess.
Sensommaren och hösten kommer med helt andra matvanor. Kött, grytor och klimatbetingat samtidigt som de mustiga grytorna serveras med tunga rödviner, kanske med en liten fruktsötma. Och så ska det vara. Ibland. Vi får samtidigt inte glömma att det finns mycket kvar att upptäcka. Att då förstå att rosévinet inte städas undan för att plockas fram till nästa sommar, är en av de närmast obligatoriska kunskaperna.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Det finns rosé och det finns rosé från Château D’Esclans i Provence. Det är en rätt stor skillnad. Ända sedan jag var där första gången har jag varit djupt imponerad av komplexiteten i vinerna, i synnerhet i toppvinerna, må vara att de är dyra som en prestigechampagne. Det är helt enkelt bra viner, mycket bra viner och när jag provade Garrus, flaggskeppet, första gången insåg jag snabbt att det var det bästa rosévinet jag hade provat. Dittills. Det är det än i dag, flera år senare. Visst, mer prisvärda viner finns, men knappast bättre.
Bordeauxsonen Sacha Lichine, säger också att det går att ha mycket roligare i Provence vinnäring än i den i Bordeaux. Det märks på vinerna. När hans viner började dyka upp på marknaden var detta något helt nytt, så pass nytt att det var närmast provocerande. Det är det fortfarande. Många pekar på orimligheten i att ta nästan 100 euro för ett rosévin. Ett rosévin?! Och detta utan att ha smakat det.
Smaka först, prata sedan är ett tips. Prova Garrus och återkom. För det är den värd, världens dyraste rosé. Och världens godaste. Hittills.
Fyra roséviner från Château D’Esclans
Bra balans, liten fruktsötma, smultron röda vinbär med viss koncentration och en liten pepprig ton som balanserar fruktsötman.
Röda äpplen, gräsiga toner, röda bär, liten blommig ton i fin balans med kvistiga inslag.
Aningen bitter med fruktintensiva inslag, smultron, röda bär, enbär med eldiga toner och mycket lång, lätt pepprig eftersmak.
Pepprig, fruktintensiv, liten utvecklad ton, blommig, enbär, smultron, röda vinbär med strävhet och pigg syrlig ton i längd.
Smakrik, relativt fyllig, fruktig, inslag av mogna smultron, hallon, röda vinbär, sträv ton, smakintensiv med elegans och en vitpepprig, mineralrik karaktär i avslut. Passar perfekt till en elegant skaldjurspaella med hummer och en skvätt citron på toppen.
Vill du läsa mer om Château D’Esclans?