Att Ryssland, där Fotbolls-VM nu spelas, skulle vara synonymt med vinproduktion är för många en överraskning. Men det finns en tradition i vinproduktion och redan Lenin skulle ha förespråkat vin före vodka. Men vad var egentligen rysk champagne?
Över två tredjedelar av det lokala vinet som konsumeras i Ryssland är ett billigt halvtorrt till halvsött vin. Inte sällan tillverkat på druvan Rkatsiteli, en av världens mest odlade druvostorter och dessutom en av de allra äldsta. Att vi inte hört talas om den är inte så konstigt, då det ryska vinet i allra högsta grad varit en national angelägenhet. Har vi kommit i kontakt med den, är det troligen i georgiska eller möjligen armeniska viner, då den odlats i tusentals år i området kring Svarta havet. Här har vilda druvor och vinstockar vuxit sedan tidernas begynnelse, inte långt från det område kring berget Ararat som sägs vara vinets vagga.
Ryssland som vinland är emellertid mycket intressant. I synnerhet storstäderna Moskva och Sankt Petersburg, där det bästa vinet konsumeras, ofta det importerade. Moskva står för 70 procent av den konsumtionen och Sankt Petersburg för 15 procent. På landsbygden är det fortfarande det vita, halvtorra vinet som dominerar. Men i synnerhet västvärldens producenter frågar sig hur länge till. För Ryssland är en enorm potentiell marknad.
Vinhandeln ska ha bedrivits redan med de gamla grekerna, så historia finns när det kommer till vin. Inte minst ser vi detta vid 1800-talets slut då rysk champagne blev ett begrepp i stora delar av Europa, alltså mousserande vin från Ryssland. 1889 ska ett bubbelvin från Ryssland ha vunnit förstapris för mousserande viner under en vintävling på Paris världsutställning, en händelse som skapade en viss mytologisering kring den ryska champagnen. Den blev omtalad för sin annorlunda karaktär, dock ansåg många att den hade kvaliteter. Sedan har det ryktats ihärdigt att det mousserande vinet från landet, Sovietskiy Shampagnskoye, som stundtals faktiskt varit överraskande bra, sägs ha varit importerat bubbelvin från Champagne som buteljerats om och gått på export. Men det var trots allt en kortvarig lycka. Rysslands vingårdar hade redan blivit angripna av fylloxeran, vinlusen, och stod inför samma katastrof som övriga vinvärlden.
Under Lenins välde blev vin lite av ett folkets dryck, helt i enlighet med revolutionens idéer. Tidigare hade vin tillhört aristokratin där det mest kända exemplet är Tsar Alexander II och hans vurm för champagnen från vinhuset Louis Roederer. Det är i slutet av 1800-talet och i Ryssland är det oroliga tider. Tsaren är rädd för att bli mördad varvid han beordrar champagneproducenten att buteljera hans favorit i en genomskinlig flaska, kristall. Sedan dess heter Roederers prestigchampagne just Cristal och är buteljerad i en lika transparent flaska.
De båda världskrigen fick av förklarliga skäl ödesdigra konsekvenser för vinindustrin, egentligen mer när det kommer till en minskning i konsumtion än att vingårdarna blev förstörda. Men det var främst under forna presidenten Michail Gorbatjovs era på 1980-talet som en mycket utbredd alkoholism började bli ett allvarligt folkhälsoproblem. Då hamnade vinindustrin, liksom all alkoholrelaterad näring, i onåd. Detta under en tid då Ryssland enligt uppgift ska ha varit det fjärde största vinlandet i världen, efter Italien, Frankrike och Spanien.
Detta är emellertid ingenting mot vad som skulle komma. I och med Sovjetimperiets fall 1989, föll vinindustrin i många ledstater som ett korthus, liksom den ryska. Tidigare hade man kunnat sända hela produktionen till Moskva där det dracks av partitrogna, men nu gällde helt andra konkurrerande villkor. En återuppbyggnad håller på att ske, men det kommer att ta tid. Många ställer sitt hopp till den växande medelklassen som konsumerar alltmer vin, både importerat och den inhemska. När det kommer till vinodlingsarealen i landet hittar vi den i södra delen, det område som ligger insprängt mellan Svarta havet i väst, Kaspiska havet i öst och det klassiska vinlandet Georgien i söder. Det är också en av anledningarna till att odlingen förskonades under de båda världskrigen då de låg långt bortom krigens händelsecentrum.
Idag har Ryssland omkring 125 000 hektar vinodlad mark och det ska finnas närmare 100 druvsorter för vinproduktion. Druvan som dominerar är den gröna vitis viniferan Rkatsiteli, som svarar för nästan 50 procent av vinproduktionen. Ursprunget må vara ifrågasatt, men många menar att det är från detta område druvan kommer, även om den kanske inte direkt härstammar från Ryssland. Andra druvsorter som odlas är de blå, Cabernet Sauvignon, Pinot Noir, Saperavi, Portugieser, Cabernet Severny (hybrid), Clairette, Merlot samt de gröna Muscat, Chardonnay, Pinot Gris, Plavai, Riesling, Aligoté, Silvaner och Traminer. Två intressanta korsningar vi hittar i Rysslands vingårdar är Magaratch Bastardo, en korsning mellan portugisiska Bastardo med den inhemska Saperavi och Magaratch Ruby, en korsning mellan Cabernet Sauvignon och Saperavi.
Läs mer om druvor i Vinguidens unika druvindex.
Klimatet i norra Kaukasus-regionen, där alltså merparten av Rysslands vingårdar ligger är typiskt inlandsorienterat. För att motverka den stränga kylan under vinterhalvåret täcker många
vinproducenter över sina rankor med jord för att skydda mot frost. De omkringliggande haven ger den sedan den nödvändiga värmen under hösten så att druvorna hinner få full mognad. Samtidigt har ryssarna börjat värna sin inhemska vinindustri på ett mer protektionistiskt vis. Under 2000-talets början inledde nämligen landets myndigheter en kampanj mot flera närliggande vinproducerande länder. Det land som råkade värst ut var Georgien då ryska myndigheter gick ut och sa att vinerna från det södra grannlandet var förgiftade. Även vin från Moldavien förbjöds indirekt på den ryska marknaden.
Idag har den ryska vinindustrin nått nya framgångar då landet exporterar sitt vin. Nu handlar det inte som tidigare om den ryska bubbelvarianten, utan det är ofta viner på internationella druvsorter, i synnerhet från vingårdar som har internationellt ägarintresse. Men fortfarande väntar många på kvalitetsviner på nationaldruvan Rkatsiteli, en av världens mest odlade druvsorter och dessutom en av de äldsta.
Kortfakta Ryssland
- Vinodlingar huvudsakligen i området mellan Svarta havet i väst, Kaspiska havet i öst och det klassiska vinlandet Georgien i söder
- Omkring 125 000 hektar vinodlingsmark
- Viktigaste druva: Rkatsiteli som står för omkring 50 procent av vinproduktionen
- Andra viktiga inhemska druvsorter: Saperavi, Cabernet Severny, Plavai, Magaratch Bastardo samt Magaratch Ruby
- Andra viktiga internationella druvsorter: Cabernet Sauvignon, Pinot Noir, Merlot samt de gröna Muscat, Chardonnay, Pinot Gris och Aligoté
- Mest kända vintyp: Sovietskiy Shampagnskoye
