Portvin, madeira, rivesaltes och bubblig moscato d’asti. En kvartett ljuvligt söta viner som ackompanjerar olika desserter. Men vad skiljer dem åt, och vilka likheter finns? Vinguiden reder ut begreppen.
Medan vintillverkning har många tusentals år på nacken är destillationskonsten desto yngre. Att jäsa druvmust till vin är ju relativt enkelt, att sedan destillera vinet till sprit kräver mer teknik och kunskap. Arkeologiska bevis pekar på destillation av alkoholdrycker för cirka tusen år sedan i nuvarande Irak, och till Europa nådde tekniken runt 1200-talet. På den iberiska halvön tog man till sig den och gjorde sprit, men också det som skulle komma att bli portvin.
För det finns i huvudsak två sätt att tillverka söta viner utan att tillsätta socker; antingen genom att torka druvorna så att sockerhalten i musten blir så koncentrerad att jästen inte orkar jäsa ut allt till alkohol, eller genom att medvetet avbryta jäsningen till exempel med sprit. Den sistnämnda tekniken används till de söta viner som kallas ”starkvin”, som portvin och madeira.
Portvin görs på druvor från Dourodalen i norra Portugal och vinet förstärks med sprit när det bara hunnit jäsa till 4¬–5 procent.” Tekniken” lär ha uppfunnits på ett kloster i byn Lamego men sedan snabbt spridit sig. De olika portvinstyperna är en snårig djungel av begrepp att ta sig igenom, men huvudgrupperna är ruby port och tawny port. Ruby är mörkt rubinröda portviner som lagrats ett par år i fat innan de buteljerats. Tawny är portviner som lagrats länge i fat och därför fått den karaktäristiska läderfärgen som på engelska heter just ”tawny”.
Från Douro och portvinet är steget inte så långt till Madeira. Ö-gruppen utanför Afrika, 40 mil norr om Kanarieöarna, tillhör nämligen Portugal. Här har starkvin tillverkats sedan slutet av 1500-talet. Söt madeira görs av druvsorter som den blå Tinta negra eller den gröna Malvoisie. Eftersom vinerna lagras länge i fat får de oavsett druvans färg oftast ett bärnstensliknande utseende. Madeiras atlantklimat ger hög syra som tillsammans med sötman och alkoholen gör att vinerna klarar mycket lång lagring.
När destillationskonsten kom till iberiska halvön nåddes även sydvästra Frankrike. Under 1400-talet började regionen Rivesaltes i Roussillon experimentera med starkvin. Rivesaltes viner görs sedan dess på samma sätt som portvin, till en vintyp som på franska kallas ”vins doux naturels”, VDN. Rivesaltes är Frankrikes största ursprungsområde för VDN och sträcker sig ner till den spanska gränsen. Vinerna görs både som röda och vita och druvsorterna som används är bland annat Grenache och Muscat.
Vi följer Medelhavet österut till Italien och tar oss upp till staden Asti i Piemonte. Här har Muscatdruvor, Moscato på italienska, vuxit i hundratals år men det var först i mitten av 1800-talet som man började göra mousserande, söta viner av dem. Efterhand utkristalliserades två varianter; Asti och Moscato d’Asti. Moscato d’Asti har något högre sötma, lägre kolsyrahalt och lägre alkoholhalt än de viner som benämns Asti.
Vinguiden tipsar om 5 dessertviner som är perfekta till jul:
Justino's Madeira Malvasia 10 Years
Komplexa smaker av torkad frukt, fikon och bränd knäcke som balanserar den höga syran i vinet. Bra intensitet och längd.
Komplex, utvecklad, mycket söt smak med inslag av sultanrussin, rostade mandlar, apelsin, torkade dadlar, mjölkchoklad och aprikos.
375 ml -
17.5% -
Sockerhalt 30.0 g per 100 ml
233 kr
2020
St Stephan's Crown Tokaji Aszu 5 Puttonyos
Fruktig, mycket söt, mycket frisk smak med inslag av aprikoser, ananas, mandelmassa och apelsinmarmelad.
500 ml -
10.5% -
Sockerhalt 12.9 g per 100 ml
199 kr
Frisk i mycket sötaktig stil, inslag av tropiska frukter, aprikos, persika, koncentrerad med lång eftersmak och med pigg syrlig ton.
750 ml -
13% -
Sockerhalt >80
399 kr
2006
Gérard Bertrand Rivesaltes Ambré
Inslag av apelsin, aningen bitter, fruktig, torkad frukt, eldig, aningen bränd, eldig, smakintensiv med tydlig mognadston i vital stil, komplex, pepperig, fat.
375 ml -
17% -
Sockerhalt 8.2 g per 100 ml
139 kr
