Allt är förlorat? Knappast! Men det var ungefär så det började för en av de idag mest hyllade vinproducenterna i Sydafrika.
Man kan säga att resan till att bli en av Sydafrikas mest erkända vinegendomer inte har varit en dans på rosor. Bara det att placera sig i Swartland, av många fortfarande betraktat som landets bakgård, är ju en stor utmaning. Men den stora katastrofen kom 1704 då egendomen brann ner och boskapen stals. Nu är det historia, men det har gett namn till den i dag berömda gården.
Swartland är ett vindistrikt som ligger en bit norr om Kapstaden, några timmars körning i fantastisk miljö. Här har skett förändringar och Swartland har gått från att betraktas som vinlandets bakgård till kultförklarad plats. Allesverloren har inte liten del i detta då producenten gjort vad den kunnat för att höja ryktet för vinerna utan att falla till föga för alltför kraftig internationalisering, alltså att göra kopior på Gamla världens storheter.
Eller både och, egentligen, för man var tidigt ute med att odla portugisiska druvsorter, samma som odlades i Dourodalen och som ligger bakom några av världens bästa starkviner. Och när Allesverloren lanserade endruvsviner på Tinta Barroca och Touriga Nacional, satte men inte bara egendomen på världskartan, utan även Portugals druvbestånd, då information sällan gavs om vilka druvor som användes i de stora vinerna från Porto med omnejd.
Experimenterandet fortsätter och nyfikenheten som kännetecknar Allesverloren fortsätter i ohejdad takt. Det märks inte minst på det vita vinet på druvan Chenin Blanc. Tidigare kallades denna druva Steen i landet, men idag är det legio med den franskklingande benämningen, mest som en markering att det handlar om ett modernt vin med påtaglig fruktorientering och komplexitet. Precis som i fallet med Allesverlorens egen variant.
Erkännandet för Allesverlorens viner, inte minst från Sverige, har inte heller låtit vänta på sig. Egentligen långt innan Sydafrika blev en vinnation att räkna med i Sverige, fick vinerna från Allesverloren en rad utmärkelser. Och det är en tradition man gärna håller fast vid.
