I Sitges, den lilla strandnära staden strax söder om Barcelona, finns inte bara välfyllda sandstränder utan även välfyllda tallrikar – med bra tapas. Tapas finns förstås överallt i Spanien, så det gör inte Sitges till ett unikt utflyktsmål när man är på den Iberiska halvön eller i närmsta storstaden, Barcelona. Men det är bekvämt att åka dit, det går tåg från Barcelona och det fungerar även med taxi direkt från flygplatsen Barcelona-El Prat.
Sitges ligger bara 35 kilometer sydväst om Barcelona, utmed kusten. Staden har 17 (!) stränder och omkring 25 000 invånare. Hela 35 procent är Skandinaver, Holländare, Fransmän och folk från det gamla brittiska imperiet. Nåja, somliga av engelsmännen har nu sett sig tvingade att flytta hem till sin ö-nation igen efter Brexit. Men det är en annan historia.
Det är med andra ord en relativ internationell atmosfär i Sitges, även om den spanska kulturen dominerar, som det latinska har en tendens att göra. Det är lätt att falla för och smickras av allt från språket och livsstilen till det Medelhavet antagligen gjort med folket under tusentals år av sälta, sol och tillgång till havets läckerheter.
Ja, läckerheter finns det gott om i Sitges. De många stränderna har jag nämnt, Xató är någonting annat värt att skriva hem om. Det är ortens mest typiska maträtt som består av sydcikoriasallad, torsk, tonfisk, ansjovis, aubergine och svarta oliver.
Katalanska sjömansrätter
Sitges kök innehåller annars många av de katalanska sjömännens rätter såsom ris i Sitgesstil, stuvad sepia med potatis och alioli (katalansk vitlökssås), bull de tonyina (gjord med tonfisk istället för oxkött), fideuada (liknar paella, men med nudlar och skaldjur) och fylld paprika med torsk. Som du ser, relativt mycket kommer från havet, vilket i alla fall passar mig.
Till detta kök kan man med fördel dricka viner från Penedès, där spanjorerna tillverkar mycket av sin cava, ett mousserande vin gjort på den traditionella metoden med en andra jäsning på flaska. Strax söder om Penedès finns även prestigeområdet Priorat, varifrån några av de allra bästa vinerna från Spanien kommer.
Sitges är således inte bara en strandstad nära en storstad som Barcelona, utan även en bra destination för den som letar matupplevelser med genuin karaktär. På den lilla skuggiga gågatan inne i den gamla staden, där alla tingeltangelbutiker kantar de stenlagda gatorna, ligger många restauranger och tapasbarer. Dessa besöks av turister från större delen av världen, bland andra många nordeuropéer naturligtvis.
Vi hittade ett ställe som låg lite i skuggan, hade en oansenlig dörr och inga egentliga reklamskyltar med priser eller bilder på måltider att beställa. Nej, här såg det dunkelt ut, nästan som om det vore stängt. Men när jag kände på dörrhandtaget var det öppet. Vi steg in och möttes av en både lång och välfylld tapasbar samt ett antal spanjorer som unisont vände på huvudet och tittade något storögt på oss. Extranjeros (utlänningar), såg det ut som om de tänkte, ni har kommit fel.
Arbetare med smutsiga kläder
Men vi klev in och fick en plats i baren där arbetare med grova och smutsiga kläder efter dagens tunga arbete trängdes med tjänstemän från stadens olika kontor. Sedan började vi plocka från tapashyllorna. Här betalade man efteråt, och då räknades antal pinnar man hade kvar på tallriken. Alla tapas hade en större tandpetare istoppad, och den hade alltså en dubbel funktion; både att hålla ihop tapasen, och att fungera som underlag för betalning.
Efter en dryg timme hade jag 17 pinnar på min tallrik, min fru hade 10 (några av hennes hade sannolikt jag ätit…) och varje tapas kostade en euro. När vi skulle betala tittade kyparen på våra tallrikar och sa; 17 euro. Jag pekade på min frus tallrik, varpå han med välmenande blick såg på mig som vore jag en trashank som inte fått riktig mat på decennier och sa: Descuento. Vilket betyder ungefär rabatt på spanska.
