Vinmakning är ett gammalt hantverk som har funnits i 8 000 år. Även om tekniken har förfinats genom århundradena är tillverkningsprocessen i stort sett densamma än idag. Följ med på vår resa från druva till glas.
1. Druvorna skördas
När druvorna skördas beror på mognad och balansen mellan socker och syra. I Europa skördas vindruvorna vanligtvis från september till slutet av oktober, och på de flesta vingårdar plockas de gröna druvorna före de röda. Själva plockningen görs för hand eller med hjälp av maskiner, och när skörden är färdig körs druvorna direkt till vineriet. Men det finns också viner som kräver att druvorna först får torka.
Bra vin kräver så klart bra druvor, och under skörden väljer skickliga vinarbetare ut de bästa druvorna. På så vis görs det första urvalet redan på fältet medan den andra sorteringen sker på vineriet, innan druvorna pressas.
2. Druvorna pressas
Druvstjälkar smakar bittert, och dessa måste tas bort innan druvorna kan pressas. Plockas vindruvorna för hand tar man bort stjälkarna direkt, men sker plockningen i stället med maskin görs detta på vineriet med en särskild avstjälkningsmaskin.
Sedan är det dags att krossa druvorna. Från början gjordes detta genom att man trampade på dem med sina bara fötter. Idag krossas druvorna i stället med en maskin, och det gäller att få ut så mycket druvsaft som möjligt utan att krossa de bittra kärnorna.
3. Druvsaften får jäsa
Jäsningen är viktig för vinet eftersom det är då sockret i druvsaften blir till alkohol och olika aromer utvecklas. Druvorna börjar ofta att jäsa av sig själva, men för att kunna kontrollera processen och vinets smak tillsätts även odlad jäst.
Saft från röda druvor får jäsa tillsammans med druvskal och kärnor medan saft från gröna druvor separeras från kärnor och skal. Jäsningen av röda viner tar vanligtvis fem till femton dagar och sker vid en temperatur på runt 25 °C. Vita viner får i stället jäsa under lite lägre temperaturer. Detta för att behålla den krispiga syran och fruktigheten som är så utmärkande för vita viner.
För att röda viner ska få en rundare smak låter man dem nästan alltid genomgå en andra jäsning, en så kallad malolaktisk jäsning. Men egentligen är det ingen jäsningsprocess. I stället är det äppelsyran i vinet som omvandlas till mjölksyra när man höjer temperaturen i kärlet. Ibland låter man även vita viner få en andra jäsning för att de ska få en mer smörig och rund smak.
4. Vinet lagras
Innan vinet kan lagras är det viktigt att man har fått bort skal och kärnor. Hur länge man låter vinet vila beror på vilken karaktär man vill att det ska få. Lagringstiden kan därför variera från några månader till flera år. Vissa viner lagras i stora tankar av stål, porslin eller betong, medan andra får vila på ekfat som ytterligare bidrar till vinets smak och karaktär.
5. Vinet buteljeras
Det är vinmakaren som bestämmer när vinet är redo att buteljeras och tappas upp på flaska. Ofta buteljeras vita viner tidigare än röda, och vissa viner kan drickas direkt efter att de tappats upp, medan andra blir bättre om de även lagras på flaska ett tag.
När man sedan väljer att korka upp vinet är det bra om man låter det lufta minst en halvtimme innan man dricker det. Då utvecklas aromerna mer och vinet smakar ännu bättre.
