Sövande, dämpande & förlösande Halvliggande en sen söndagskväll i oktober i den slitna gamla soffan njuter jag av en tungläst bok och ett glas björkdoftande rödvin . Regnet smattrar mot fönsterrutan och jag känner en skön känsla av harmoni och lugn. Men i takt med att vinet i glaset sinar och bokens blad vänds allt mer sällan, blir ögonlocken tyngre och det dröjer inte länge förens boken läggs ned mot mitt bröst och jag slumrar till, medan regnet fortsätter att pärla husets fönster. Du vet säkert vilken känsla av harmoni och lugn jag menar, och du känner med all säkerhet också till den trötthetskänsla som infinner sig efter ett ojämnt antal klunkar vin. Och faktum är att det faktiskt finns vetenskapliga belägg för dessa upplevelser. Alkohol har främst tre olika effekter: € bedövande, sövande €ångestdämpande €hämningslösande Den bedövande och sövande effekten av alkohol utnyttjades flitigt inom fältsjukvården i krigstider innan alternativa anestesimedel fanns att tillgå. Patienten tvingades då att dricka stora mängder sprit och när denne blivit så omtöcknad att han nära förlorat känseln (och medvetandet) kunde amputationen eller annat horribelt smärtsamt ingrepp äga rum. Kan få motsatt effekt Alkoholen påverkar hjärnans opiat system (belöningssystem) så att de kroppsegna opiaterna, ²lycklighetsmolekylerna² , som t.ex. endorfin, aktiveras. På så vis får vi en ångestdämpande effekt av alkohol. Ett eller ett par glas vin kan ge denna för stunden behagliga känsla av ångestbefrielse och själsliga harmoni, men blir intaget större kan effekten bli den motsatta. Sprit har också en större förmåga än vin att framkalla ångest istället för att dämpa den – särskilt hos kvinnor. För en alkoholist blir effekten den att då han eller hon inte dricker upplevs ångest hela tiden, och där i ligger en del av själva beroendeproblematiken. Munnen går av sig själv En annan effekt som alkohol har är att den är hämningslösande. Ja just det, hämningslösande. Utan alkohol i kroppen är vi som anses någorlunda sociala här i samhället ofta kontrollerade, behärskade och många gånger rent av hämmade. Inte sant? Varför skulle annars så stora mängder öl drickas på krogen tror du? När några drinkar är urdruckna är det plötsligt så lätt att prata med den där snyggingen bredvid som man knappt vågade titta på för en stund sedan. Munnen verkar gå av sig själv. En annars, d.v.s. i nyktert tillstånd, så knagglig franska blir snart nära på flytande och avancerade ord som nästan aldrig annars används ingår plötsligt i meningarna – på ett förvånandsvärt naturligt sätt. Eller tror vi bara det? Svaret är förmodligen faktiskt Nej! Vid måttlig alkoholpåverkan talar vi säkerligen lika väl som vi själva tror och det har vi hämningslösaren alkohol att tacka för. I nyktert tillstånd är vi ofta så eftertänksamma och kontrollerade att mycket av det vi vill ha sagt istället sväljs ner, i rädslan av att göra bort oss. Man använder enkla ord istället för svåra och bygger endast meningar som man vet är korrekta på det utländska språket. Ökad sexlust Vi fortsätter tala hämningslösare. Ta t.ex. personen som aldrig dansar på en fest i rädsla för att känna sig stel och situationen pinsam, men som efter ett par glas ofta dansar mer än gärna. En annan inte helt ovanlig känsla som ibland infinner sig efter en stunds partajande är den ökade sexlusten, som knappast egentligen beror på just ökad sexlust utan snarare på ett borttagande av den behärskning och sexuella spärr som vi i normala fall påtvingar oss för att fungera socialt. Med tanke på alkoholens hämningslösande effekter är det kanske att fundera på om man inte skulle försöka vara lite mindre hämmad, våga ta för sig, snacka på, säga både fel och goja -och bjuda på ett lite lättsammare liv också utan alkohol. Och vad beträffar kontroll på sexlusten tror jag att det är särskilt viktigt med ett rikt och icke-hämmat sexliv utan alkohol – så att man slipper drabbas av, ursäkta språket, ²kåtslag² efter ett par glas!! Många varma hälsningar Anna Maria Wasner Med. Stud. Karolinska Inst.
