Våren är fylld av löften som sommaren ska bryta.
Ena dan är parkbänkarna fulla av sol och glass – nästa toppas bilens vindruta av snö och slask.
Det är vårens som leker smekmånad med oss – och solen lockar med tillit inför ljusa veckor som ska ge allt inte mörkret förmådde.
Det är som vanligt ingen ordning på april – månaden som innehåller lite av varje: höstlövens multnande träck, vintergatornas sandströssel från istiden några veckor tidigare, inomhusbleka kinder som solrosigt vänder sig mot ljuset.
Snart måste fönstren putsas och mattor klappas rena. Det är som allt ska bli nytt – inget av det gamla får minnas kvar. Som en klockas klang i nuets eviga undanglidande.
Lyckliga människor har sommarhus som de drar bort till, kör ner rötterna i jorden när tjälen kapitulerat.
I den urbana djungeln bli vi andra kvar – med kaffelatte i parken och blomlåda på balkongen.
Fastän sommaren är långt borta är den ändå alltid närvarande i
min byrålåda. Där ligger en flygbiljett till Grekland – med avresa i juli.
Av Magnus Bergquist
