I del två av miniserien Vingårdens årskalender beskrivs händelseförloppet från vår fram till skörd. Det är de månader man märker störst skillnad i vingården. Mellan blomning och skörd brukar man tala om de hundra dagarna. Då förväntas allt gå enligt planerna, i synnerhet i Europa där det inte är tillåtet att konstbevattna. Man är därför mer beroende av bra balans i klimatet. Regn, blåst och kyla kan dock sätta käppar i hjulet.
Klicka här för att gå till Året i vingården del 1
Det är främst i Europa som man påverkas av bra och dåliga år. Den bästa koncentrationen i druvorna får man när vinrankan har ett tufft klimat, gärna så tufft att det är precis på gränsen för att kunna odla. Vin odlas i norra hemisfären mellan 30:de och 50:de breddgraden. Många av våra bästa europeiska vingårdar är belägna i de norra delarna av det området. Eftersom det procuceras mer vin än vad som konsumeras har EU förbjudit konstbevattning. Detta för att minska kvantiteten och främja kvaliteten. Alla dessa faktorer tillsammans gör det därför viktigt att ha ett bra läge för sin vingård.
Vår
När våren kommer måste allt vara i perfekt skick för den kommande växtsäsongen. I mars syns de första tecknen på växtlighet. Det är nu man ympar nya vinstockar, dvs att sätta en vinranka som tillhör familjen Vitis Vinfera på en rotsock som tål vinlusen, ofta tillhörande familjen Vitis Labrusca. I April binder man upp de nya grenarna och knoppningen äger rum. Uppbindnig sker av två anledningar, dels för att man ska kunna komma fram med fordon mellan raderna men än viktigare är att solljuset ska kunna nå bladen och främja fotosyntesen. Ett stort problem för många är vårfrost. I Chablis råder man bot på detta genom att ställa ut gasollampor med jämna mellanrum i vingårdarna för att knopparna inte ska frysa. I Kalifornien sprutar man vatten på vinrankorna. Vattnet fryser och bildar en skyddande hinna. Under maj månad kommer de första bladen och det är också då man bestprutar vingården mot skadedjur för första gången.
Sommar
I juni blommar vinrankorna. Det är då i regel hundra dagar kvar till skörd. Blomningen kan ta mellan en och tre veckor beroende på vädret. Redan nu kan man avgöra om det kan bli ett bra år elller inte. I branta sluttningar har man ofta problem med erosion som orsakas av regnet. I Côte Rôtie bär man upp jorden för de branta sluttningarna ett par gånger per säsong. Problem som mjöldagg och skadedjur är ständigt återkommande. Man besprutar vingårdarna med sk Bordeauxvätska vilket är detsamma som kopparsulfat. En trend med ekologiskt jordbruk har vuxit fram under de senaste tio åren. Även om avkastningen blir lägre menar många att man får bättre viner, och allt fler väljer att bli mer eller mindre ekologiska i takt med att efterfrågan ökar. I juli skär man bort de vinklasar man inte önskar, dels för att få koncentration i kvar-varande klasar men också för att lagen föreskriver ett visst skördeuttag, detta kallas för green harvest. Om man inte följer skördeuttaget får vinet en lägre klassificering och måste därför säljas billigare eller alternativt destilleras. Under de fyra veckorna i augusti innan skörden besprutas inte rankorna eftersom frukten då är mycket känslig för att ta smak. Det är under denna tid som druvorna sväller och de blå druvorna skiftar färg från att tidigare ha varit gröna till den blå färgen de har vid skörd. Denna slutliga mognadsprocess kallas på franska för verasion. När druvorna sedan har perfekt balans mellan syra och socker är det dags för skörd och en ny årgång står för dörren.
Andreas Kjörling
Sommelier
