Med glögg är det lite så att antingen älskar man den eller så… dricker man hellre något annat. Icke desto mindre hör drycken julen till, bland det svenskaste vi har. Men visste ni detta om glögg?
1. Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg, bildat av verbet glödga ‘värma upp’
2. Redan under antiken drack greker och romare kryddat uppvärmt vin, av hälsoskäl eller som smakförbättrare.
3. Liknande tradition med varm kryddat vin finns i Brasilien och där kallas den quentão, och i Chile där den heter navegado.
Klicka på pilen för att läsa mer
Glögg är inte så svenskt som man kanske kan tro, trots att vi konsumerar närmare sju miljoner liter kring varje jul, både med och utan alkohol. Det finns motsvarande varianter i nästan varje land där det produceras och/eller konsumeras vin. Ändå är det en mycket kär dryck på nordliga breddgrader. Men vad är det då? Jo, en klassisk glögg är helt enkelt vin plus kryddor som värms ihop för att smakerna ska sätta sig. Och så serveras detta med skållade mandlar och russin för att förstärka på smakupplevelsen men också tonen i julens glögg.
Det finns varianter även i Sverige som ölglögg och snaps med utpräglad glöggsmak, men dessa hör till undantagen när vi generellt pratar om glögg, som för övrigt heter glöggar i pluralis.
Själva definitionen på glögg är annars att drycken ska vara sötad med naturliga kolhydrater, alltså socker eller motsvarande. Sötningsmedel göre sig icke besvär. När det kommer till etiketten vinglögg är basen vin och det får sedan inte tillsättas sprit. I starkvinsglögg däremot är det ett måste då namnet signalerar vin plus sprit. Både druvdestillat och destillat på jordbruksprodukter är tillåtna i starkvinsglöggen.
Alkoholfri glögg är en glögg där vinbasen avalkoholiserats. Det finns flera metoder för att få bort alkoholen. En är att centrifugera bort alkoholen och separera smak- och doftämnen. Dessa läggs sedan till i den avalkoholiserade musten. Det blir alltså ett alkoholfritt vin som sedan smaksätts med socker och kryddor.
Vinglögg är det mest förekommande, en vinbas, ofta rött vin av bordsvinskvalitet, som helt enkelt sötas och kryddas.
Starkvinsglögg är enligt många den ursprungliga typen. Basen är vin plus sprit och nu kan det vara antingen konjak, whisky, brandy, armagnac eller egentligen vilken sprit som helst, på druvor, frukt eller jordbruksprodukter.
Notera att sockerfri glögg inte finns då sötningsmedel är förbjudna att blanda i den dryck som etiketteras som glögg.
Begreppet glögg kommer från verbet att glödga, det vill säga värma upp. Det sägs att vi kommer i kontakt med begreppet redan i början på 1600-talet. Några hundra år senare kan vi i kokboken Den svenska kocken läsa om hur glöggen, egentligen det glödgade vinet, tillverkas:
”Vanligt rödt win uppkokas med något muskotblomma, kanel och kryddnejlikor, jämte nödigt socker och antändes. När det slutat brinna, silas det och drickes varmt.”
Precis så sker tillverkningen än idag, om än betydligt mer industriellt. Men det handlar om att koka drycken med kryddor för att smaken ska sätta sig.
Det är inte vanligt att konsumera glögg till mat, den är på tok för söt för det. Men om vi dukar upp desserter, kakor, choklad eller annat gott, fungerar glöggen alldeles utmärkt. Det finns idag en uppsjö av olika slags glögg: vitvinsglögg, rödvinsglögg, glögg med allehanda smaker som choklad, fikon, blåbär, citron, vilket innebär att för den som älskar efterrätter är detta en veritabel guldgruva att ösa ur. Då kan man också experimentera med att servera glöggen sval eller till och med kall, och kanske i ett vinglas.
Annars är ju pepparkakor och grönmögelost närmast ett obligatorium på alla glöggmingel.
Om det nu blir glögg över mår den bäst av att inte kokas upp igen. Mycket av aromen, smaken och alkoholen försvinner snabbt, så den blir lätt smaklös. Det finns istället andra saker man kan göra med den, inte minst när det kommer till smaksättning av mat.
• Marinera frukt eller bär som sedan används som toppning på glass eller sockerkaka
• Koka söndagssteken i glögg som blandas ut med vin
• Reducera glöggen till en sirapslik konsistens och använd som sås till desserter
• Marinera kött i glögg blandat med vitlök, svartpeppar och salt
• Koka julkålen i lite glögg, eller marinera rå vitkål i glöggen
• Använd som drinkbas till företrädesvis kalla drinkar
När den första glöggen tillverkades vet vi inte. Men vi vet att idén funnits sedan tidernas begynnelse. Nyligen upptäckte man ett 2 000 kvadratmeter stort vineri i södra Spanien som är daterat 2500 år tillbaka i tiden, alltså vid den tid fenecierna exploaterade stora delar av Medelhavet. Och där har man hittat spår av vin som kokats i 200 grader med frukter som då ska ha gett en mycket söt, smakrik dryck som dessutom kunde används som smaksättare i mat.
Även greker och sedan romare ska ha haft en faiblesse för sött vin, upphettat vin, en tillverkningsmetod går som en röd tråd i vinets historia. Vi vet att madeira är ett vin som lagras under extrem hetta, ett vin som är sött, koncentrerat och mycket smakrikt.
När det kommer till själva glöggen, ungefär som den uppfattas idag, finns historiska omnämnanden redan från 1400-talet. Då hamnar vi i Tyskland, i Rhen där man hade fått smak för upphettat rött vin smaksatt med allehanda kryddor, ofta socker, honung, kanel, russin, ingefära och kardemumma. Det är också härifrån den svenska glöggtraditionen kommer. Och att den hör julen till har med vårt bistra klimat att göra. Glöggen, både med sin värme och eldiga karaktär, värmer när det är som kallast.
Ordet härrör från det tyska ordet glühwine, alltså glödgat vin.
När man så småningom tappade intresset för glögg på stora delar av kontinenten, växte sig intresset i Sverige ännu större och i mitten på 1800-talet börjar vi hitta glögg i svenska receptböcker.
I slutet på detta århundrade exploderar intresset för glögg och det blir var mans dryck. Egen glögg tillverkas för hemmabruk och de stora importfirmorna av vin och sprit tar fram populära varianter samtidigt som sprittillverkare i Sverige påskyndar utvecklingen.
Idag dricker vi omkring sju miljoner liter glögg varav fem miljoner inhandlas på Systembolaget.
De allra vanligaste kryddorna i glögg är kanel, nejlika, ingefära, kardemumma, pomeransskal, russin, vanilj och socker. Men idag finns ett närmast obegränsat antal andra kryddor eller andra smaksättningar som bär och frukt som har blivit legio i användningen. Glögg med smak av blåbär, hjortron, choklad, pinjenötter eller citron är inte längre en ovanlig syn.
Sedan har vi förstås den glögg som smaksätts med sprit, whisky, konjak, armagnac, rom eller annat destillat. Dessa glöggar innehåller också de traditionella kryddorna, men får då ytterligare en doft- och smakdimension.
Om man vill göra sin egen glögg är det bara att experimentera på. De flesta kryddorna går ju numera att köpa i lösvikt och har man ett enkelt rött vin som bas, brukar det bli riktigt gott. Vad som emellertid är viktigt att tänka på är att man måste värma glöggen mycket försiktigt. Då alkoholen, som primärt är en smaksättare, dunstar vid 78 grader. Så långsam och kontrollerad uppvärmning är att föredra.
Glögg finns i andra länder runt om i hela världen. Att den blivit så populär i Norden har med vårt klimat att göra. Men vi vet att den existerar i Frankrike under begreppet vin chaud, i Storbritannien under mulled wine, i Tyskland där den heter glühwein. Men vi hittar möjligen lite överraskande glögg även i Chile där den kallas navegado och serveras med apelsinskivor liksom varianten quentão som finns i Brasilien.
Idag har det blivit populärt att använda drycken som drinkbas, i synnerhet den vita glöggen. Med sin mjuka, varma smak av jul och med en liten syrlig ton går den utmärkt att kombinera med både annan sprit, frukt, smaksatta drycker eller vin, gärna mousserande.
En klassiker är annars lika delar röd starkvinsglögg med klassiska smaker och mousserande vin, serveras kylskåpskall i höga glas modell champagneflöjt.
En annan mycket elegant variant är lika delar vitvinsglögg och utspädd fläderblomssaft, serveras i ett frostat martiniglas med citronskal.
Föredrar man en varm glöggdrink är varm glöggsangria kanske att föredra, en smakrik röd starkvinsglögg som blandas med lite jordsgubbsaft och massor av skivad frukt. Serveras i konjakskupor utan fot.
Har man slattar över är ju att experimentera med drinkar en förträfflig idé. Och där sätter bara fantasin gränsen.
