Det finns krafter som inga marknadsförare i världen tycks kunna stoppa.
Journalister må skriva ner dem, eller ignorera dem med tystnadens nonchalans. Det spelar ingen roll. Produkterna finns och säljs ändå.
Det handlar om viner i kitschiga flaskor, där innehållet verkar vara underställt förpackningen.
Flaskor som ser ut som en katt eller en fisk (den senare hintar i alla fall om vad man ska använda vinet till).
Det finns flaskor som ser ut som retuscherade solnedgångar där formgivarna verkar kommit åt någon knapp i målarlådan – eller så har de ledsnat på less is more och vill göra revolution mot vinslott och grevars emblem.
Vinet Happy cat sålde över 22 tusen liter förra året – det sägs att kattälskare i landet samlar på flaskorna. Vad de gör med innehållet vet jag inte – men jag tror inte de ger det till katten.
22 tusen liter! – det är tillräckligt för att vinet inte ska hamna ur Systembolagets sortimentsstyrning.
Här har vi ett val att ställas inför. Ska vi orera över den så kallade dåliga smaken – Eller ska vi hylla den tysta kraft som möjliggör att sådant som ingen talar om ändå finner en plats i en hårdnad konkurrens?
Av Magnus Bergquist
