Hej och god fortsättning på det nya året! Hoppas att Du liksom jag har haft en fin jul och ett bra årsslut, med många sköna stunder, goda smakupplevelser och, inte minst, härliga och minnesvärda doftupplevelser. Du kanske tycker att det sistnämnda verkar lite suspekt, men faktum är att det är just vårat luktsinne som vi skall nosa (!) lite närmare på här och nu, eftersom det är det viktigaste sinnet, förutom smaken förstås, för en vinkännare som du. Lukten – förstärker och berikar Luktsinnet har stor betydelse för oss människor på många sätt bl.a. för att bedöma födans lämplighet, men också för att förstärka och berika den smakupplevelse som födan ger. Alla vet hur lite maten smakar när man är förkyld eller hur effektivt man, genom att hålla för näsan, dödar smaken av någonting riktigt äckligt som man ändå pinar i sig för att det anses bra. (Exempelvis min dagliga algdrink som inte är att leka med utan näsklämma. -blä! ) Hos äldre personer är ofta luktförmågan nedsatt (hyposmi) vilket gör att de inte sällan finner maten smaklös. Detta kan faktiskt vara ett ganska stort problem, eftersom de då kanske äter mindre, och det lilla som äts saltas hårt för att få smak, vilket leder till högt blodtryck, hjärt- och njurproblem etc. Lukten får oss att associera Luktorganet, består förenklat av specialiserade nervceller, luktceller, som ligger inbäddade i en luktslemhinna vars yta totalt täcker ca 5 kvadratcentimeter och är beläget i övre delen av näshålan. Från luktcellerna leder luktnerven (nervus Olfactorius) genom skallbenet och till luktbulben, som ligger på undersidan av hjärnans främre del, där olika signalomkopplingar sker. Härifrån leds informationen slutligen till hjärnbarken (cortex) där luktintrycket medvetandegörs och får oss att känna igen olika dofter och associera – ibland helt vilt. Inom vinkretsar kan associationerna ta sig an de mest lustiga uttryck såsom ²nyköpt bok². ²pappas garage² , ²tomt mjölkpaket²Š Intressant är att luktsignaler också leds till den del av hjärnan, det så kallade limiska systemet, som har med känslor och även viss typ av minne att göra. Det är förklaringen till varför vi så ofta förknippar just dofter med t.ex. händelser eller personer. Vi kan alltså få starka känslomässiga upplevelser då vi känner en särskild doft. En doft kan framkalla många minnen. Luktorgansvård! För en förståndig vinkännare, som Du, står det klart att du skall vara rädd om ditt lilla luktorgan. Utan det kommer du aldrig kunna skilja Merlot från Cabernet Sauvignon. Varken till lukt eller smak. Hur vårdar man då det på bästa sätt? Att lägga av att röka tänker jag inte ens nämna eftersom det är i detta sammanhang nära på självklart. Röken sotar slemskiktet och luktcellerna dör – men återbildas dock till fullt antal igen om man slutar röka. En sällsynt cigarett eller cigarr, någon gång per år, medför dock ingen större fara, åtminstone inte för luktsinnet. Det bästa luktorgansvårdande sättet är att ofta utsätta de små luktcellerna för träning och helt enkelt öva på att känna igen dofter, och hitta associationer till dem för att minnas deras karakteristika. Utsätt cellerna för små doser doft åt gången – men ofta. Ungefär som med mat – ät lite och ofta. Luktvässare På tal om mat så är faktiskt en sträng diet en riktig luktvässare, eftersom både smak och luktsinnet blir mycket sensitivt. Det kan jag och andra gymråttor intyga, då vi periodvis under året genomgår en strikt (men välbalanserad välballanserad) diet. En så kallad deffning. Under dessa perioder kan man känna lukten av kokt ris på långt håll och tycka att det doftar fantastiskt. Missförstå nu inte detta så att du svälter dig, dagarna innan nästa vinprovning, i hopp om bättre lukt- och urskiljningsförmåga. Nej, det fungerar inte och det skall du inte heller prova. En sträng diet måste åtföljas av vida kunskaper i näringslära. Drick med måtta om du vill känna smak Något annat som jag verkligen tycker du ska göra och som är mycket doftsinnesvårdande är att – åter igen – dricka med motta, eftersom ditt luktsinne försämras väsäntligt efter bara ett glas, vilket är förargligt om man har fyra viner som skall provas och bedömas. Spotta ut eller tag små, enstaka klunkar. Dessutom är det ju trevligare för både dig och dina vänner om du inte, vid sista flaskan, sitter under bordet och hickar mellan associationerna. Många vänliga hälsningar från Anna-Maria Wasner Med.Stud.Karolinska.inst.
