I södra Rhônedalen görs allt mellan himmel och jord, i alla fall vad gäller kvaliteten på vinerna. Man gör rött, vitt och rosé, torra, söta och mousserande viner på en mängd olika druvor. Områdena med egen ursprungsbeteckning (AOC) delas in i fyra olika nivåer, Côte du Rhône, Côte du Rhône Village, namngiven Côte du Rhône Village och Cru som t ex Châteauneuf-du-Pape. Utöver dessa gör man även Vin de pays och Vin de Table.
Rhônedalen delas in i sex olika regioner, vars namn man ser på etiketten av flaskorna som innehåller lantvin. Fyra av dessa ligger i södra Rhônedalen. Det kan vara t ex Vin de Pays de Gard. Är det bordsvin, dvs Vin de Table, säljs det mycket sällan i flaska. Det vanliga är att man fyller sin dunk med önskad mängd och betalar därefter. Detta görs oftast direkt hos vinmakaren. Côte du Rhône (CdR) innefattar hela 163 byar från norr till söder. 95 byar av dessa får kalla sig för CdR Village och utav dessa 95 är det bara 16 byar som får sätta ut sitt namn på etiketten. Tanken är att dessa 16 så småningom ska kunna uppnå Cru status, som är den högsta av kvalitetsklasser. Idag finns det fem Crun i södra Rhônedalen, varav Vaqueras är den senaste som tillkom 1990.
Druvor i vingård och flaska
Hela 21 olika druvsorter är tillåtna i området. De vanligaste röda druvorna är Grenache Noir, Cinsaut och Mourvedre. Bland de vita druvsorter som odlas märks främst Roussanne och Marsanne. För alla olika områden finns noggranna föreskrifter om vilka druvor som är tillåtna och till vilken mängd. Detta gäller dock endast det som är planterat i vingårdarna och inte vad som slutligen hamnar i flaskan. I Valréas som är en av de 16 byarna måste man odla minst 50% Grenache och minst 20% Mourvedre samt max 20% övriga. Trots detta görs viner som innehåller 100% Grenache. Naturligtvis innebär detta inte att vinet är sämre på något vis. Däremot kan man inte alltid vara säker på vad man faktiskt dricker, i synnerhet som det förekommer att vinmakarna inte alltid med säkerhet vet själva vad som växer i vingårdarna.
Påvens nya slott och flygande tefat
Châteauneuf-du-Pape betyder påvens nya slott. Det grundades av påve John II, som innan var ärkebiskop av Bordeaux, för att denna skulle känna sig hemma. Nu, 700 år senare, bedöms området vara det främsta i södra Rhônedalen. Då området hotades av exploateirng på 50-talet förbjöds flygande tefat att landa i vingårdarna. Detta för att väcka massmedias intresse för området och förhindra att en motorväg drogs rakt igenom. Tretton olika druvsorter är tillåtna, varav man får använda alla sorter eller bara en. Man gör både rött och vitt vin. Det vita vinet görs dock i betydligt mindre kvantitet, men brukar vara värt att leta efter. Ett mycket lågt skördeuttag är tillåtet, endast 35 hl/ha, för att ge vinerna kraft och koncentration. Två av de bästa producenterna, som med lite tur kan återfinnas på systembolaget, är Ch Vieux Télegráph och Ch Rayas. En annan, större producenter som också kan rekomenderas är Ch Beaucastel. Naturligtvis gör jättarna Chapoutier och Guigal bra viner, men de är kanske inte lika roliga för den som samlar eller söker det bästa av det bästa.
Andreas Kjörling, Sommelier
