Spumante är en samlingsbeteckning på det mousserande vinet från Italien. Och det är inte lite. Här hittar vi ju viner som Pignoletto, Talento, Prosecco och Franciacorta. För att nu nämna några. Trenden går mot att allt fler väljer det lokala namnet på sin spumante, samtidigt finns andra producenter som sätter ut spumante på etiketten, i synnerhet om vinet inte är tillverkat utifrån de stränga regler som gäller för respektive område. Men visste du att spumante också kan vara rött? Jodå, både Lambrusco och Brachetto är rött vin och bubblande till sin karaktär.
Klicka på pilen för att läsa mer
Bubbel från Italien kommer i mångfald. Prosecco har ju erövrat både den svenska och övriga internationella marknaden, Pignoletto är på g, först lokalt och kommer så småningom att hitta ut bredare, Lombardiets Franciacorta upplever lite av en renässans och bortglömda Talento tas åter till heders. Tacka prosecco-vågen för det, det charmiga, konsumentvänliga bubbelvinet från Veneto tillverkat på druvan Glera. Det har öppnat upp för intresset för övrigt bubbel, men samtidigt skymmer det möjligen sikten för övriga storheter som just Franciacorta.
Spumante, som är det italienska namnet för mousserande, är en samlingsbeteckning för bubbelvin i Italien, eller egentligen vini spumanti. Det betyder att vinet kan vara tillverkat egentligen på vilken bubbelsvinsmetod som helst. Eftersom det dessutom är en generell beteckning, finns ingen reglementering kring vilka druvor som får används, om skördeuttag eller övrig vinifikation.
Samtidigt är det delvis lokalt förankrat, det heter faktisk Asti Spumante, men det är fortfarande vintypen och ursprunget Asti som då är det centrala. Spumante finns som både torr (secco), halvtorr till halvsöt (semi-secco) och söt (dolce). Några vinproducenter väljer hellre att bruka de franska begreppen som Extra brut (mycket torr), Brut (torr), Extra Dry (halvtorr), Demi-sec (halvsött) och Doux (söt).
Lätt, fruktigt bubbelvin som produceras i Piemonte, kring staden Asti. Vinet kommer som två typer, Moscato d’Asti som är mycket sött och har låg alkohol och Asti Spumante som fortfarande är sött, men mindre sött och med viss friskhet. Druvan som används är Moscato.
Storsäljande tillika ursprungsbetecknat bubbel från Veneto och har sedan några år gått om champagne i försäljning runt om i världen. Produceras i olika söthetsgrader där den vanligaste är lite fruktsöt. Druvan som används är Glera, tidigare kallad Prosecco. Läs mer om Prosecco.
Intressant vin från trakterna kring Bologna, Italiens matmecka. Druvan är Grechetto och det produceras även stilla viner under etiketten Pignoletto. De bästa är emellertid spumante eller frizzante, där den sistnämnda är med mjukare bubblor, mindre tryck.
Ursprungsorienterat kvalitetsbubbel från Lombardiet tillverkat på en andra jäsning i flaska, metodo classico på italienska. Det enda bubblet i Italien och världen som dessutom kan mäta sig i kvalitet med storebror champagne. Vinet är tillverkat på Pinot Noir, Chardonnay och Pinot Blanc och kommer oftast som mycket torrt till torrt. Läs mer om Franciacorta.
Ett annat spännande område i Lombardiet där man tillverkar riktigt bra bubbel på Pinot Noir. Är
DOCG-klassat, alltså området innehar den högsta klassningen i Italien.
Egentligen ett samlingsnamn för bubbel tillverkat i fem regioner i norra Italien, Piemonte, Lombardiet, Veneto, Friuli-Venezia Giulia och Trentino-Alto Adige. Druvorna som används är ofta Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Blanc. Detta är emellertid en beteckning som är mycket ovanlig idag.
Rött och ofta sött bubbelvin med mycket aromatisk karaktär från Piemonte, tillverkas på den blå druvan Brachetto och är ett vin med mycket gamla anor. Brachettodruvan har sitt ursprung i Piemonte.
Rött bubbelvin på druvan med samma namn. Vi befinner oss nu i Emilia-Romagna med ett undantag, DOC Lambrusco Mantovano ligger i Lombardiet. De övriga fyra regionerna ligger emellertid i Emilia- Romagna, Italiens kornbod. I Sverige är vinet känt som sött, vilket är lite synd då flera av kvalitetsvinerna är torra med liten sträv karaktär och är fantastiska att kombinera till kallskuret från trakten.
Helt enkelt ett vin som man sprutar in kolsyra i. Metoden används på enkla viner och håller därmed kostnaden nere. Kommer det till vin med viss kvalitet och uppåt, är metoden ytterst ovanlig.
Vinet jäser en andra gång på tank, ofta stor på flera tusen liter i rostfritt stål. Metoden är mycket vanlig, kallas ibland för Charmatmetoden eller Cuve Close, och ger bra viner. Mesta proseccon är tillverkad på detta sätt.
En alltmer sällan använd metod där vinet buteljeras innan det är färdigjäst. Sedan får det jäsa klart i flaskan varvid det bildas bubblor i det. Ursprunget till dagens champagne hittar vi i denna metod där det klassiska exemplet är vinet Blanquette de Limoux från södra Frankrike som tillverkas på denna metod.
Kallas champagnemetoden dock bara i Champagne, klassisk metod i övriga världen, där vinet får en andra jäsning på flaska. Först tillverkas ett vitt vin som får jäsa ut, sedan häller man i jäst och socker och det får då jäsa en gång till. Nästan samtliga kvalitetsviner tillverkas på den traditionella metoden.
Transfermetoden, eller omtappningsmetoden som den oftare kallas, går ut på att vinet efter en andra jäsning på flaska töms i en trycktank. Nu filtreras vinet och sötman i det justeras, sedan tappas det tillbaka på flaska. Vanligt när det kommer till mindre flaskstorlekar.
Ojäst vinmust filtreras och centrifugeras, sedan kyls den, jäst tillsätts och vinet genomgår en långsam jäsning i trycktank, upp till mellan 6 och 9 procent, varvid jästen filtreras bort. Detta sker lokalt i Piemonte, kring staden Asti.
