Det finns en mängd olika typer av whisky med väsentliga skillnader. Den mest kända av dessa är den skotska, som även den har stor variation. Den högsta kvaliteten är whisky gjort på endast korn, kallad Single malt, i motsatts till Blended Whisky, som bara delvis är gjort på korn. Whiskyskolan kommer i huvudsak fokusera på förstnämnda.
Whiskyn har sitt ursprung hos munkarna på Irland. Dessa lärde sig att destillera av araberna, som använde konsten till att framställa parfymer. Irländarna fann dock större glädje i att konsumera destillatet än att dofta gott. Till en början drack man i medicinskt syfte men seder-mera även i berusningssyfte. Irländarna kallade destillatet för livets vatten vilket översatt till gaeliska blir Uisge Beatha. Det första ordet betyder vatten och uttalas ungefär som Whisky, vilket har kommit att ge namn åt drycken. Whiskyns stora genombrott kom i slutet av 1800- talet då vinlusen härjade i de franska vingårdarna. Eftersom vingårdarna ödelades fanns inga druvor att tillgå, d.v.s. råvara till cognac. I brist på cognac sökte marknaden nya alternativ och fann whiskyn. Under de följande åren tillkom en mängd storproducerande företag.
Dagens olika whiskysorter
Konsten att destillera spred sig till Skottland och anammades snabbt. Som tidigare nämnt gav rent korn det bästa resultatet, men även andra sädesslag användes och används. Det steg i tillverkningen som är omvandlingen av säd till malt (läs mer om mältning i del två), där av namngen Single malt och Blended. Oavsett typ måste både det skotska och irländska destill-atet lagras i minst tre år på ekfat för att få kallas whisky. Andra sädesslag som används är fram-för allt majs och vete, vilka med ett samlingsnamn kallas för Grain. All whisky oavsett ursprung måste innehålla minst 40 % alkohol per volym. Innehåller den lägre alkoholhalt kan den inte på kemisk väg analyseras och kontrolleras. Olika destilleringar, oavsett single malt eller inte, blandas för att få kontinuitet, d.v.s. att whiskyn alltid smakar lika. Om ålder anges på flaskans etikett, (e.g. 10 years old) refererar denna till den yngsta komponenten. Slutligen finns det två sorter som bör nämnas. Den ena, något mer sällsynt, är single cask strength. Denna är inte blandad utan tappad direkt från ekfatet. Detta innebär att den är mer karaktäristisk samt har en högre alkoholhalt, då den inte är utspädd. Den andra sorten som är mer vanlig är vatted malt, vilket är en blandning från olika destillerier men endast innehåller whisky gjort på korn. Ett i Sverige känt exempel på detta är Vin & Sprits Black Ribbon.
Med eller utan
I takt med koloniseringen av Nordamerika spred sig destilleringskonsten till den ”nya” kontinenten. Det amerikanska destillatet stavas Whiskey, till skillnad från den europeiska som saknar ett e. Whiskeyn är i huvudsak blended men även en och annan single malt står att finna. I Bourbon County i Kentucky nyttjades det vanligaste spannmålet vilket var majs. Des-tillatet tog namn efter sitt ursprung och kallas än idag Bourbon, förutsatt att det är gjort på minst 51 % majs. Namnet innefattar dock ingen geografisk definition. Även råg används till destillering, produkten kallas då Rye Whiskey förutsatt att den är gjord av minst 51 % råg. Likaså görs whisky på vete och malt. Amerikansk whiskey destillas i regel en gång till skillnad från en skotsk som destilleras två eller tre gånger.
Njut Ditt destillat rätt!
All whisky av bättre kvalitet bör drickas i tulpanglas med en skvätt vatten i. Dels därför att många av de smaker som finns i whiskyn inte är vattenlösliga. Späder man då ut whiskyn något kommer dessa aromer till sin rätt. Tulpanglaset koncentrerar de frigjorda aromerna. Den andra anledningen är att 40 % alkohol eller mer bedövar smaklökarna skoningslöst.
Text: Andreas Kjörling, Sommelier, Kjörlings Dryckeskonsult
Illustration: Magnus Eriksson, Coreklam
Tack till Örjan Westerlund, Lucubro
