Druvor

Vill du kunna skillnaden på Chardonnay och Chenin Blanc - Zinfandel och Primitivo? Välkommen till ett fullmatat druvindex för alla smaker.

• 

  Agiorgitiko

  Den blå druvan Agiorgitiko är troligen Greklands mest kända druvsort. Den odlas framför allt i Nemea väster

  
• 

  Albariño

  Ger viner med måttlig alkoholhalt och friska, höga syror samt aromatiska och fruktiga toner.

  
• 

  Arinto

  Arinto är en grön druva som odlas i Portugal och ger allt från lätta viner med hög syra till kraftigare viner som legat på fat. A

  
• 

  Arneis

  Arneis ger, om man håller skördeuttaget nere, viner med aromatisk karaktär, blommor, päron, blodgrape, kryddiga toner och tropisk frukt.

  
• 

  Barbera

  Djupa toner av frukt och choklad, körsbär och lakrits till örtiga och kryddiga viner. Men även fruktigan med hög syra.

  
• 

  Cabernet Franc

  Ger ofta elegant och fruktig viner med toner av hallon, jordgubbar, nyklippt gräs, chili och paprika.

  
• 

  Cabernet Sauvignon

  Sträva, friska och fylliga viner. I doften finns aromer som svarta vinbär, ceder, stall, läder och mörka bär.

  
• 

  Carignan

  Svalare klimat ger toner av jordgubbe och svarta vinbär, varmare klimat lockar fram björnbär och katrinplommon. Ger medelfylliga matviner som passar till det mesta.

  
• 

  Carmenère

  Beroende på lagring kan vinerna gå från röda frukter, grön paprika till smaker av blåbär, svartpeppar och choklad.

  
• 

  Chardonnay

  Anpassar sig enkelt till olika klimat, fungerar att blanda med andra druvor och gör sig fint för ekfatslagring.

  
• 

  Chasselas

  Blommig, frisk, lätt krispig med inslag av citrus, grapefrukt, päron, melon med fin syra och en lätt spritsig ton.

  
• 

  Chenin Blanc

  Viner från Frankrike ger smaker av gröna äpplen medan viner från Sydafrika ger mer solmogna och exotiska smaker.

  
• 

  Cinsault

  Med sin rödbäriga karaktär är viner på franska Cinsault bra till lättare rätter, fisk eller kött med örtiga tillbehör.

  
• 

  Colombard

  Fruktig med inslag av gröna äpplen, päron, citrus och en hel del syra och en ungdomligt grön smak.

  
• 

  Corvina

  Corvina är den viktigaste druvan i Venetoregionen. Den står bakom amaronevinerna som huvuddruva och är optimal att låta torka.

  
• 

  Corvinone

  Ger strukturerade viner med mörk färg, kryddiga toner,relativt hög syra med viss garvsyra och fin mjukhet.

  
• 

  Falanghina

  Medelhög syra med fruktiga inslag, citronblommor, äpple, päron och med inslag av både kryddor, tropiska toner.

  
• 

  Furmint

  Söta viner på Furmint passar desserter och mögelostar. De enklaste Furmintvinerna är utmärkta aperitifer.

  
• 

  Gamay

  Smak av röda bär som hallon och jordgubbar. I jäsningsprocessen kan toner av banan och viol komma fram.

  
• 

  Garnacha

  Relativt låg syra med inslag av läder, torkade jordgubbar, mogna plommon, grapefrukt, örtiga toner och sötlakrits.

  
• 

  Gewürztraminer

  Färgen är kraftigt gul och smakerna går mot rosor och frukter som rosa grapefrukt, mandarin, litchi och fläder.

  
• 

  Glera

  Druva som används i italiensk prosecco. Frisk och neutral - perfekt till mousserande vin.

  
• 

  Godello

  Godello är en doftintensiv druvsort som ger fylliga, närmast vaxiga toner med tropisk karaktär à la parfymerade inslag som mangofrukt, chirimoya och mogna bananer.

  
• 

  Grechetto

  Grechetto står bakom några riktigt intressanta viner från olika delar av Italien, inte minst vinet Pignoletto.

  
• 

  Grenache

  Ger viner med smak av röda bär så som hallon och torkade jordgubbar plommon, läder, lakrits, kryddor och fikon.

  
• 

  Grenache Blanc

  Relativt låg syra med hög alkoholhalt. Dominanta smaker av tropisk frukt, mango, skumbanan, persika och mineral.

  
• 

  Grüner Veltliner

  Ger viner med hög syra och smaker av melon och lime. Men även torra och rökiga med smaker av honung och mango.

  
• 

  Isabella

  En av världens mest odlade druvsorter har det vackra namnet Isabella. Men druvan är inte känd för sin kvalitet utan mer för att det kan ha varit den som fick med sig vinlusen till Europa, som sedan ödelade hela kontinentens vingårdar. Men vi lär oss med tiden och visst kan vi idag uppskatta ett glas vin på druvan Isabella, ett lätt, fruktigt vin till kallskuret eller på balkongen, även om vinet smakar jordgubbstuggummi…

  
• 

  Kadarka

  Kadarkaviner är relativt ljusa till färgen då skalet är tunt. Druvan kräver omvårdnad och har tidigare behandlats oömt varvid men inte fått ut potentialen i druvan. När den är som bäst ger den viner med julkryddiga toner,

  
• 

  Kékfrankos

  Nationaldruva i Ungern, samtidigt hittar vi den mer och mer runt om i världen. Ett tag togs den för synonym med Gamay.

  
• 

  Kerner

  Medelhög syra med aromatiskt blommig smak som drar åt äpplen, tropisk frukt och en lite grapebitter ton.

  
• 

  Koshu

  Druvans höga syra och låga alkoholhalt ger viner utmärkta till den japanska maten, i synnerhet sashimi och sushi.

  
• 

  León Millot

  Hybríddruva, alltså korsning mellan olika druvor, som tagit till heders och är idag en av de mest spännande druvorna.

  
• 

  Loureiro

  Aromatisk med fin syra, bra frukt i gröna toner, relativt låg alkohol men med en fin frisk ton med lätt krispiga inslag.

  
• 

  Macabeu

  Macabeu är en av de tre klassiska druvorna till det spanska mousserande vinet cava.

  
• 

  Malbec

  Viner med smak av röda bär och balanserade tanniner till mörk frukt, choklad, tobak och dominerande tanniner.

  
• 

  Malvasia

  Odlas runt om i hela världen och kan ge allt från torra viner till, mer vedertaget, riktigt söta viner med finess.

  
• 

  Marsanne

  Aromatisk druvsort som återfinns i norra Rhône men som idag odlas runt om i spännande vindistrikt.

  
• 

  Mencía

  Hög strävhet och syra med smak av lakrits, björnbär, granatäpplen och en vegetativ ton samt med bra mineral ton.

  
• 

  Merlot

  Viner på Merlotdruvan kan smaka allt från gräs och plommon till choklad och kaffe.

  
• 

  Monastrell

  Passar till smakrika kötträtter, vilträtter, hamburgare på högrev, grillat kött, grytor på nöt och oxe.

  
• 

  Moscatel

  Moscateldruvan är lätt att känna igen då vinet har karaktär av druva, som vi känner dem som bordsdruvor, dem vi äter.

  
• 

  Mourvèdre

  Smakintensiv med animalisk karaktär. Vi hittar rejäl strävhet, ganska hög alkoholhalt. Smaker av kakao och saltlakrits.

  
• 

  Muscat

  Aromer av rosor, apelsinblom, persika och citrus. Lagrade viner får andra toner som kaffe, choklad och katrinplommon.

  
• 

  Nebbiolo

  Druvan är rik på tanniner och ger kraftigare rödvin. Nebbioloviner blir bättre med tiden och kan lagras länge.

  
• 

  Nerello Mascalese

  Fruktiga viner med inslag av granatäpplen, parfymerade toner, blommig karaktär, kryddig med toner av stjärnanis.

  
• 

  Nero d’Avola

  Nero d’Avola ger viner med kropp, ganska mycket strävhet, hög syra och frukt, ofta åt det mörkbäriga, syltiga hållet.

  
• 

  Palomino

  Snacka om lyckliga omständigheter, eller kreativ vinmakning, för Palomino är ingen stor druva, ändå är den basen i ett av vinvärldens absolut bästa viner.

  
• 

  Parellada

  Parellada är en druvsort som är aromatisk, har en markerad fruktsylig ton med inslag av gröna, närmast omogna äpplen, fin fruktsötma.

  
• 

  Pedro Ximénez

  PX ger mycket söta viner med hög koncentration, inslag av russin, fikon, nötter, kaffe, choklad i både smak- och doftintensiv stil.

  
• 

  Petit Meslier

  Petit Meslier-viner präglas av inslag av Granny Smith-äpplen, vit persika och en rejäl syra.

  
• 

  Petit Verdot

  Mycket intressant druva att göra endruvsviner på då den har allt en blå druva böver för att få bra balans.

  
• 

  Petite Sirah

  Mycket sträv med medelhög syra, ofta fyllig med bra fruktig ton där vi hittar björnbär, blåbär, svartpeppar och lakrits.

  
• 

  Pinot Blanc

  En spännande druva med mycket aromatisk karaktär msom går att använda till torra viner men även mousserande.

  
• 

  Pinot Gris

  Viner på den här druvan kan gå från torra till söta med fruktiga eller mineraliska smaker.

  
• 

  Pinot Meunier

  Med sin fruktiga och aromatiska karaktär är den en viktig beståndsdel i Champagne där den täcker en tredjedel av arealen.

  
• 

  Pinot Noir

  Hela vägen från lätta och friska viner till komplexa och kryddiga med toner av mörka körsbär och plommon.

  
• 

  Pinotage

  Fruktig karaktär med dofter och smaker av röda körsbär, banan, plommon och vinbär.

  
• 

  Primitivo

  Medelhög strävhet och syra med smak av lakrits, björnbär, mogna frukter, mogna bär och en gärna sötaktig ton.

  
• 

  Riesling

  Yngre Rieslingvin ger smaker av citrus och gröna äpplen medan lagring ger toner av honung och torkad frukt.

  
• 

  Roussanne

  Den svårodlade druvan bidrar med kraftfulla, vita viner. Ofta med doft av blommor, persika, örter och kryddor.

  
• 

  Sagrantino

  Vinerna på druvan får en markerad strävhet. Konstigt vore annars då den är en av de mest tanninrika i världen.

  
• 

  Sangiovese

  Ger viner i två stilar: tomat och läder med högre syra och örtiga toner samt en med smaker av vanilj och mjukare syra.

  
• 

  Sauvignon Blanc

  I Bordeaux är viner fylliga med smaker av vanilj. I Nya Zeeland framställs viner med hög arom och kryddighet

  
• 

  Savagnin

  Druvan som är mest känd för att stå bakom Vin jaune, det gula vinet.

  
• 

  Sémillon

  Sémillonviner är i regel söta med tydliga smaker av lime, salt och kamomill men även papaya och äpple.

  
• 

  Shiraz

  Medelhög syra med bra strävhet. Dominanta smaker av plommon, blåbär, viol, choklad, tobak och grönpeppar.

  
• 

  Solaris

  Relativt eldig med inslag av melon, banan och grapefrukt och har en medelhög till hög syra.

  
• 

  Syrah

  Ger viner som kan smaka både ljusa och mörka bär som hallon, blåbär, plommon och körsbär.

  
• 

  Tannat

  Ger sträva sträv med hög syra, smak av lakrits, blommig, björnbär, svarta vinbär, eldig och en gärna animalisk ton.

  
• 

  Tempranillo

  Viner på Temranillo blir generellt balanserade, friska med mjuk fruktighet, men kan även smaka dill, läder och stall.

  
• 

  Tinta Barroca

  Ger mörka viner med inslag av körsbär, plommon, choklad och en sötaktig ton.

  
• 

  Torrontés

  Doft av godis, blommor, kryddor och gröna äpplen. Smaken varierar från citron och päron till rosor och pelargon.

  
• 

  Touriga Naçional

  Smakintensiv med mycket strävhet, bra syra och relativt hög alkoholhalt och mörk färg.

  
• 

  Vaccarèse

  Den medelfylliga Vaccarèse passar bra till lättare kötträtter med fint syrlig karaktär. Gryta på kanin ska vara en riktigt bra matchning.

  
• 

  Verdejo

  Verdejovinerna är friska till sin karaktär, det finns inslag av gröna äpplen, fläder och rabarber samt en mineral ton.

  
• 

  Verdicchio

  Italiens bästa druva för tillverkning av vita viner, som ofta blir ett veritabelt fiskvin av rang.

  
• 

  Vermentino

  Vermentino ger viner med tropiska toner och oljiga inslag. Passar till grillade fiskrätter, gärna med en söt chutney.

  
• 

  Viognier

  En udda men attraktiv druva som ger viner med lena syror och runda smaker av persika och rosor.

  
• 

  Viura

  Unga Viura har bra syra, äppeltoner och citrus. Fatlagrade drar åt gärna åt vanilj och torkade aprikoser.

  
• 

  Xarel.lo

  Viktigt beståndsdel i spanska bubbelvinet cava, men den står också för intressanta stilla viner.

  
• 

  Zinfandel

  Vinerna blir ibland mörka i färgen då musten ofta ligger i skalkontakt länge. Men kan även ge vita viner.