Savagnins ursprung kan möjligen vara i Tyrolen och då under namnet Traminer. Det är i alla fall vad den kända ampelografen Pierre Galet trodde under sina studier. Den ska ha fått en lite annorlunda färg på lövverket under sin färd till Jura i östra Frankrike.
Oavsett ursprung är druvan som mest känd för att stå bakom vin jaune, det gula vinet. Det tillverkas genom att druvorna skördas sent och vinifieras som ett vanligt vitt vin. Sedan läggs vinet på fat som emellertid inte fylls upp, utan kvar blir en liten luftspalt på någon decimeter. Mikrobiologin i distriktet skapar så småningom ett tunt lager av jäst, voile, som skyddar vinet från att oxideras. Efter sex år på fat får vinet säljas under etiketten vin jaune. Ett vin jaune påminner mycket om det spanska starkvinet fino från Jerez.
Vinet i de fat som nu inte utvecklar jästlagret blandas ofta med Chardonnay och säljs som ett mer konventionellt vin, även om det går att hitta lite vin jaune-toner även i det. Ett generiskt Vin jaune kan sedan lagras mycket länge, många menar flera decennier.
Vinerna på Savagnin är unika, på många sätt. Men det är framför allt tack var en säregen vintillverkning, som faktiskt initierades i området för närmare 1000 år sedan, det gula vinet fått den erkänsla det idag har. Vinerna blir när de tillverkas enligt de gamla metoden ytterst smakintensiva med inslag som nöt, mogna äpplen och får en hög syra samt med en alkohol på omkring 14 procent.
Om vi likställer druvan Savagnin med vin jaune-viner, är det smakrik mat som ska serveras, gärna med fin örtighet och syrliga toner. Våga prova till sill, sushi, sashimi eller het fisksoppa som kryddas upp med lite vin jaune. Fungerar utmärkt som aperitif och kallskuret eller till tempurafriterade räkor med lite hetta.
