Champagne är världens mest mytomspunna vin och har utvecklats i distriktet Champagne under ett par hundra år. När den bubblande drycken först framställdes är svårt att veta, men redan på 1600-talet användes begreppet ’vin de Champagne’, vin från Champagne.
Sannolikt har champagne initialt producerats som ett stilla vin, men spontanjäsning i flaskorna har skapat koldioxiden som kolsyrat vinet och med tiden kom det att bli ett uppskattat inslag som man försökte förädla. Det var dock först under senare delen av 1800-talet som Louis Pasteur beskrev jästens funktion i alkoholjäsningen, så en stor del av kunskaperna kom från beprövad erfarenhet och experimenterande.
Ett stort problem var flasksprängningar till följd av för högt tryck. Detta var en inte ovanlig dödsorsak bland vingårdsarbetare i distriktet. Järnmask och skinnställ anbefalldes för källararbete. Successivt kom detta att lösas i och med den industriella revolutionen som innebar att allt högre glaskvalitet kunde tillverkas. 1836 uppfanns dessutom vinsockermätare, som gjorde det möjligt att mäta koncentrationer av socker i musten. Det gjorde det möjligt att bättre dosera vinet för andrajäsningen i flaskan och minska risken för flasksprängning.
De viktigaste druvorna i Champagne är pinot noir, chardonnay och pinot meunier. De har olika roll och används ofta tillsammans i blandningar. Pinot noir står för struktur och ryggrad, chardonnay ger hög syra och en blommig citruskaraktär och med ålder en viss smörighet. Pinot meunier ger fruktighet och används ofta för viner som ska drickas unga.
Champagne består av fem områden: Montagne de Reims, Vallée de la Marne, Côte de Blancs, Côte de Sézanne och Aube. De tre förstnämnda är de viktigaste och i Montagne de Reims odlas främst pinot noir. Côte de Blancs är huvudområde för chardonnay och i Vallée de la Marne odlas mycket pinot meunier.
Det finns idag cirka 300 champagnehus. Dessa producerar 67% av all champagne, men äger bara 12% av den totala arealen. Champagnehusen fungerar som négocianter på ett liknande sätt som i Bourgogne; de köper upp druvor från en stor mängd odlare. Förutom de stora champagnehusen produceras även en del champagne direkt av odlare samt kooperativ.
Champagne produceras i en rad stilar. Standardcuvéer är oftast producerade för att drickas unga. De är årgångslösa och utgörs av blandningar av basvin som skapas för att uttrycka en speciell husstil. Förutom standardchampagne produceras de bästa åren vintagechampagne, som får ligga längre på jästfällning och uttrycker årgång i husets stil. Prestigechampagner är exklusiva och dyra; urvalet och kvalitetsarbetet är det bästa och de utvecklas ofta under lång lagring. Exempel på prestigechampagner är Dom Pérignon från Moet, Cuvée Sir Winston Churchill från Pol Roger, Cristal Brut från Louis Roederer och Clos du Mesnil från Krug.
I Champagne produceras även roséchampagne, som skiljer sig från andra roséviner i det att de skapas genom att man blandar in lite stilla rött vin. Champagne som bara innehåller blå druvor kallas blanc de noir, dvs ungefär ”vitt från svart” och champagne som bara innehåller gröna druvor (och då nästan alltid chardonnay) kallas blanc de blanc.
av David Björkén, sommelier
