Bubbelvin är fest, glädje, gärna nyårsnatt. Men det är så mycket mer, nämligen ett fantastiskt vin till mat. Att kombinera mat och mousserande vin på ett optimalt sätt ger riktigt stora upplevelser. Det är nu inte ett vin som endast passar att skåla i eller till förrätten. Våga sätta bubbel till hela middagen. Utmaningen är större, men resultatet kan bli så enormt mycket bättre.
Samtidigt måste man ha klart för sig att allt bubbel inte är champagne. Det finns en rad intressanta bubbelviner som förtjänar större uppmärksamhet.
Klicka på pilen för att läsa mer
Mousserande vin är ett samlingsnamn för allt vin med bubblor i, såväl champagne som sparkling shiraz, ett rött bubbelvin från Australien. Ordet mousserande kommer från franskans mosseaux som betyder gnistrande, pärlande i den betydelsen att vinet är spritsigt. Det är alltså inga tillfälligheter att vi talar om mousserande viner som begrepp. på svenska skulle detta bli kolsyrat vin, en term som väcker andra associationer än fest och glamour, möjligen.
Samtliga vinländer tillverkar mousserande viner, med blandat resultat. Förutsättningarna är olika, druvorna skiljer sig åt och traditionerna är långt ifrån detsamma. Visst är Frankrikes Champagne i en klass för sig, men många andra områden i världen producerar idag högkvalitativt bubbelvin. Det är dock bara Champagne som får skriva ut namnet champagne på etiketten på sina flaskor, då distriktet är områdesskyddat.
Många producenter har genom år försökt efterlikna champagne, men de flesta har insett svårigheten i det och koncentrerar sig nu på att istället producera ett unikt vin utifrån de förutsättningar som råder där de verkar.
Det bästa exemplet är cava, bubbelindustrin i Spanien. Under många år var producenterna mycket påverkade av tillverkningen i Champagne och ville göra ett liknande vin. Såtillvida att vinmyndigheterna tillät odling av både Chardonnay och Pinot Noir, två av de storheter som sedan tidernas begynnelse odlats i Champagne. Idag är tongångarna emellertid annorlunda eftersom de flesta cavaproducenterna anstränger sig för att producera den bästa cavan istället för som tidigare den bästa champagnekopian.
Mousserande vin kan i stort sett tillverkas av vilka druvor som helst, både blå och gröna. Stora delar av vinvärlden använder sig mer och mer av den blå druvan Pinot Noir för att tillverka sitt vita, bubblande vin. Även Chardonnay förekommer flitigt runt om i världen i bubbelviner.
Det som gör vinindustrin så intressant idag är att många producenter jobbar med områdestypiskhet i fokus. Det innebär att man satsar på det som är unikt för sitt område och därigenom också unikt för sitt vin. Därav en allt större mångfald. Vi har ju allt från torrt vitt vin till sött rött bubbel, en imponerande mångfald. Då är det också lokala druvsorter som i allt högre grad används, något som tyder på en viktig del i vinindustrin: visionen att skapa det säregna, det unika, det som kan komma endast från den växtplatsen och den producenten.
Nu hittar vi också viner på druvor, många av dem är blå, som Lambrusco (blå), Shiraz (blå), Cabernet Sauvignon (blå), Sauvignon Blanc (grön), Pinot Grigio (grön) och Grenache (blå). För att nu bara nämna några. Sedan finns det också de producenter som gärna använder sig av nyupptäckta druvor till sitt bubbel. Bra exempel här är druvsorten Trepat (blå) som det produceras rosécava på i nordöstra Spanien.
Vi ser samtidigt att Champagne har satt agendan. Många områden runt om i världen odlar de tre druvorna som odlas i Champagne: Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Den sistnämnda hittar vi undantagsvis, de två första överallt. Den enkla anledningen är att de fungerar väldigt väl för produktion av mousserande vin.
Det finns flera sätt att tillverka mousserande vin på. Nedan följer de vanligaste:
Traditionell metod – detta innebär en andra jäsning på flaska. Anses vara den bästa metoden för kvalitetsviner. Champagne, Cava, italienska Franciacorta och franskans Crémant är tillverkat på en andra jäsning.
Tankjäsningsmetoden – här sker en andra jäsning i stora ståltankar. Det är ett mer kostnadseffektivt sätt och resultatet blir viner med mindre komplexitet. Prosecco och en del av bubbelproduktionen i Ungern använder denna metod.
Kolsyremetoden – är precis som det låter, man tillsätter helt enkelt kolsyra för att ge vinet bubblor. Kallas ibland för läskedrycksmetoden. Den är mycket ovanligt i vinsammanhang, ingen producent med självaktning sprutar ner bubblor i sitt i vin.
Méthode rural – är en ovanlig metod som går ut på att den första jäsningen inte helt avslutas när vinet buteljeras. Vinerna får låg alkohol och antar gärna en sötaktig ton. Vinerna blir dessutom lätt grumliga och får en ganska rustik karaktär. Används fortfarande i Limoux i södra Frankrike. Metoden kallas ibland för den ursprungliga metoden då det förmodligen var så här de första mousserande vinerna blev till.
Många har fått för sig att mousserande vin kan endast konsumeras före maten eller som skål vid tolvslaget den 31 december. Ack så fel. Bubbelvin är helt enkelt fenomenalt till mat, rätt mat och kan faktiskt följa en hel måltid med flera rätter. Mousserande vin kommer ju som allt från torrt till sött, så det är bara att välja tillfälle.
Fisk, skaldjur, amuse med bra syrliga toner, snittar med skaldjur, men även kalv, soppor, fågel är alla väl fungerande, men matcha rätt, tänk på syran i vinet som måste matcha det friska i maten liksom sötman i maten måste möta sötman i maten.
