I skuggan av alla storheter i Rhône hittar vi Lirac, i södra delen av vindistriktet. Okänt möjligen, men oj vad intressant. Häng med på Vinguidens resa till Rhône där vi tar avstamp i ett av regionens kanske minst kända distrikt.
På närmare 800 hektar hittar vi faktiskt samtliga tre färger på viner: vitt, rött och rosé. Det är något unikt i Rhône där man koncentrerat sig på en eller på sin höjd två färger.
Men det är inte det som gör att Lirac sticker ut. Vi befinner oss 15 kilometer nordväst om den vackra staden Avignon, bortanför de mer kända distrikten, granne med Tavel (som vi återkommer till i nästa del) och kanske är det så att vi fortfarande undrar vad man egentligen gör för vin i Lirac. Vi är i gott sällskap.
– För fem år sedan var det ingen ens i Avignon som visste vad Lirac var, som visste vad vi gjorde, men jag är övertygad om att allt fler kommer hitta till våra viner. Vi har samtidigt inget att förlora, eftersom det känns som att vi börjar på noll. Vi skriver helt enkelt ett nytt kapitel.
Orden kommer från Jean Baptiste Lafond på Domaine Lafond Roc Epine, en spännande producent i området. Han menar att Lirac har sin egen stil, oavsett färg på vinet, och att fler kommer att förstå storheten bakom vinerna. Samtidigt vädrar han en fara. Det är snarare klimatet han har funderingar kring.
– Klimatförändringen de senaste tio åren är alarmerande. Det är stora skillnader i dag, faktiskt så stora att det är samma under ett år som det tidigare kunde vara från år till ett annat. Så vi måste vara på tå på ett helt annat sätt idag.
Är du orolig?
– Njae, säger han. Det är klart att det på sätt och vis oroar, men det är samtidigt spännande. Vi kan ju inte luta oss tillbaka och lita på våra rutiner som vi kunde göra tidigare.
Lite samma tongångar hör man överallt bland producenterna. Klimatet är annorlunda, men det som är mest påtagligt är, trots klimatförändringen, att Lirac har en intressant framtid då allt fler konsumenter upptäcker vinerna, i synnerhet de röda, Grenache-dominerade vinerna.
Armelle Dieval, vinmakare på kooperativet Cave de Roque Maure är inne på samma spår.
– Problemet är att Lirac inte är så känt. Utmaningen ligger i att vända på det, att få konsumenter att inse prisvärdheten i vinerna.
Att lokalbefolkningen har vett att inse detta visar, om inte annat, det faktum att över två tredjedelar av vinet säljs lokalt, som bulk. Man tar med sig sina egna flaskor och får dem påfyllda på vineriet. Samtidigt finns ju en fara i detta, då vinet inte får den exponering utanför trakten som är nog så viktigt för att folk ska hitta till vinerna.
Nu är omkring 85 procent av allt vin rött, så här finns naturligtvis ett fokus. Som sig bör. Grenache är huvuddruvan och en mycket spännande dito som kan ge komplexa viner med rödbäriga toner. Den lilla delen rosé, knappa fem procent, produceras också företrädesvis på Grenache, och vinerna har den lätt rosalika färgen som de flesta roséviner i dag har. Vita viner är ofta Grenache Blanc-dominerade och det är en druva som inte alltid haft det bästa ryktet. Men idag når den helt enkelt nya höjder så visst är det värt en omväg för att prova även vin blanc de Lirac.
Det finns med andra ord en hel del anledningar till ett närma sig Lirac, både vinerna och distriktet i södra Rhône. Vinproducenten Rodolphe de Pins är ytterligare en. Ett besök hos honom och på slottet Château de Montfaucon är närmast ett måste. Han fullkomligt sprudlar av energi, både i vinkällare och i vingården. Han är dessutom ordförande i Liracs vinråd och har en säregen känsla för vinerna från området. Inte ett dugg konstigt, då han förvaltar ett arv.
– Det här vinet, säger han, och håller fram ett vitt vin när vi är i vingården, är en hyllning till min farmor. Hon jobbade själv med vin i över 65 år och var en mycket bestämd kvinna, samtidigt elegant. Precis så har jag velat skapa vinet.
Vi far runt i flera vingårdar, han stannar och berättar Liracs historia, hur det fick appellationsstatus 1947, att området varit bosatt i tusentals år och att etiketten till ett annat vin, Baron Louis, är tecknad av en vän till hans farfars farfar, Victor Hugo, författaren bakom Ringaren i Notre Dame.
Plötsligt stannar Rodolphe de Pins upp.
– Jag måste erkänna en sak och jag skäms för det. Jag har gjort vin under Lirac-etiketten bara sedan 2010.
Men nu är det ändring på det. Uppenbarligen. Hans jobb som ordförande handlar mycket om att få producenterna att gå i samma riktning, att höja kvaliteten, att försöka nå ut bättre på en vidare marknad än den lokala.
– Lirac är en juvel, distriktet har allting. Det är en utmaning att få allt på plats. Det är också ett äventyr, ett stort äventyr att sätta Lirac på vinkartan.
Mer om Rhône:
Reportage: Rhône – mångfald med hög kvalitet
Reportage: Gigondas – terroir hellre än marknad
Aktuellt: Diffust vinområde med stor potential
Vintips från Rhône
Webb-tv: Senaste nytt från Gigondas
Podcast: Resan till Rhône
Vita viner från Condrieu stavas Viognier. Denna kombination, säregen druva möter unikt vindistrikt, ger också något av det mest intressanta vita vin som finns. Men är det ett vin att lagra? För att ..
Ett av världens bästa vinområden och egentligen ett av de lättaste att förstå. Få druvor, små vindistrikt med tydligt fokus och stora viner, rött som vitt. Vinguiden tar sig norrut längs med floden ..
Ett av Rhônes minsta områden är också ett av det största. Sett till vinerna står det lilla området på 145 hektar bakom några av regionens mest smakintensiva viner. Tacka granitjorden för det! Cornas..
Femtio år gamla vinrankor till ett mustigt nytt vin perfekt för den svenska höstmaten. Vinguiden tog ett snack med mannen bakom flaskan, Jean-Luc Durand på Bonpas i södra Rhône – vinhuset som har pr..
