Vinho Verde är känt för sina unga viner med gröna, ungdomliga toner. Men det finns en rad spännande viner med både djup och komplexitet, viner som visar på ett vinområde med överraskande bredd.
– För mig har bra Vinho Verde stora likheter med torr Riesling med sin fina fruktighet och fräscha syra.
Det säger Jan Rosborn, vinutbildare på Restaurangakademin i Stockholm och en av Sveriges ledande Portugalexperter. Och det är inget dåligt betyg han kommer med. Vinho Verdes viner har ju under många år betraktats som tämligen enkla viner med ungdomlig karaktär men utan större intresse vare sig för vinkällaren eller fine dining-äventyren.
Samtidigt ser vi hur det håller på att ändras. Sedan några år har flera spännande viner nått den nordiska marknaden och i Sverige tar vi oss ett glas av den nordportugisiska vinet till mat, fisk eller skaldjur. Vi sätter det i ett helt annat sammanhang, och det betyder mycket. Vi betraktar vinet utifrån andra förutsättningar. Och då är matbordet en viktig utsiktsplats.
Men det finns mer som gör att vi lärt oss älska Vinho Verde-viner på ett nytt sätt.
– Positivt för Vinho Verde är intresset för de snarlika albariñovinerna från Galicien i Spanien. De har ju mycket gemensamt, menar Jan Rosborn och fortsätter:
– En bra nyhet är dessutom att man sedan ett par år gjort en regeländring så att hela Vinho Verde får sätta ut druvan Alvarinho och inte som tidigare bara deldistriktet Monção e Melgaço.
Visst är Monção e Melgaço den lysande stjärnan i området, och har så varit sedan vi började konsumera det gröna vinet från regionen. Men det finns så mycket mer, något man från portugisisk sida väljer att manifestera med just detta tillägg. Det är viktigt och det är en tydlig indikator på att man på hemmaplan ser att fler underområden kan producera högklassiga viner på den druva som har kommit att bli synonymt med kvalitetsviner för Vinho Verde.
Frågan är om det inte går att göra ännu mer. Inte minst för att vinerna ska nå ut på bredare front. I synnerhet till den nordiska marknaden. Det är ju ingen tillfällighet att vi tagit till oss vinet, med tanke på den enorma konsumtion av både fisk och skaldjur vi uppvisar, år efter år. Men det är ju mer än ett vin, det är flera viner på flera vinstilar, visserligen med gemensamheter, men ack så olika.
– Precis, säger Jan Rosborn. Varför finns till exempel inga bra viner gjorda på druvorna Loureiro, Trajadura och Avesso i Sverige? Mycket hänger nu på om Systembolaget kommer att göra några väl utvalda lanseringar.
Internationellt har Vinho Verde fått mycket uppmärksamhet. Inte bara för enstaka viner utan för sin bredd och det konsekventa arbete både myndigheter och producenter gjort. Man har dessutom avhållit sig från att odla importerade druvor, alltså inte låtit sitt område bli ett av många som fallit till föga för marknadskrafter eller ens ändrat orientering. Kvalitetsarbetet på de givna förutsättningarna har däremot fortsatt oförtrutet. Något som också visar sig.
Nu är det inte endast druvorna som gör vinet, utan en stor del av hemligheten bakom varje unikt vin ligger i växtplatsen där jordmån, klimat och lägen avgör. Här är det fördel norra Portugal om man just är ute efter ett vin med dominerande frisk ton. Klimatet är tämligen svalt då Atlanten är ett svalt hav och många odlingar ligger på några hundra meter över havet vilket ger ytterligare svalka. Sedan pratas det en del om extremklimat, det vill säga de vinodlingar som ligger en bit in i landet med varma sommardagar men svala sommarnätter, så kallad diurnal variations. Detta begrepp, som blivit mycket omdiskuterat, betyder att druvorna får den nödvändiga värmen för att druvorna ska bli söta och producera frukt, samtidigt som de svala nätterna ger druvorna den avgörande syran. En perfekt kombination. Om man vet att hantera den. Och det vet man i Vinho Verde.
Det finns ytterligare en karaktäristik som tyder på att vinerna kan bli än mer populära: alkoholen. Vanligtvis håller ett vin från Vinho Verde en ganska balanserad volymprocent, kanske kring elva procent. Om vi ser till den stora konsumenttrenden världen över, finns tydliga signaler att många föredrar viner med lite lägre alkohol. Inte minst för att matcha vinet till mer elegant, finessrik mat. Men också för att kunna ta sig ett glas till. Och ser vi till mattrender kommer vi in på samma spår, lättare mat, mer finess och framför allt hälsosammare med mycket vegetariskt men också råvaror från havet. Återigen fördel Vinho Verde.
– För mig är användningsområdena givet. Det vill säga utmärkta och aptitretande som aperitif, men också till det mesta från sjöar och hav. Dessutom självklart väl kylda, avslutar Jan Rosborn.