Det rosa vinet har idag fått en helt annan prägel. Borta är masskonsumtion (nåja) och fram träder en del mycket spännande viner av hög kvalitet. Det är Provence som återigen sätter trenden.
Egendomen ligger väldigt avigt till, man kör genom en skog och över kullar. Vägarna blir allt mindre. Frågan är om man överhuvudtaget är på rätt väg, tvekan sätter in och kanske är det bäst att vända… Men nej då, plötsligt tornar egendomen upp sig, först vingårdarna och sedan de gamla byggnaderna i sten.
Vackert är det, lyxigt, det ser man på en gång, men så är hotellet utvalt till den exklusiva kedjan Relais & Châteaux.
– Idén är att vårt rosévin ska sätta Provence och Château de Berne på kartan. Och det gör vi genom sammanhanget.
Det menar Victor Bardou, exportchef på Château de Berne när jag slår mig ner i den jättelika tillika mycket eleganta vinbutiken för en provning. Han tar åter sats.
– Vin har varit en självklarhet sedan 1750 inom egendomen. Idag har vi nästan 300 hektar vinodlad mark. Och vi har precis köpt två nya vingårdar. Tanken är att vi ska skapa en vinrutt inom egendomen.
Château de Berne ligger högt beläget, på två olika platåer med olika mikroklimat, platåerna vilar dessutom på en kalkrik bädd med fossila spår. Det som skiljer platåerna åt är att den ena har en stenig jordmån där rankorna får kämpa för att överleva medan den andra har sandig jordmån vilket gör det aningen lättare för rankorna att växa. Poängen härvidlag: skillnaden ger viner med olika karaktärer.
Regionen har annars ett typiskt inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Terroir är viktigt och Victor Bardou framhäver gärna det ursprungstypiska från naturen, de yttre förutsättningarna, kombinerat med innovation och kunskap. Det är balansen mellan dessa faktorer som gör vinerna unika i sitt slag när det gäller smak och balans.
– Olika roséviner, vin från olika växtplatser, terroir, har olika användningsområden. Jag tycker också att man ska konsumera vinet inom ett år. Annars förlorar det mycket i karaktär.
På den nordiska marknaden har man sannerligen gått från klarhet till klarhet. Deras storsäljare Grand Recolté, en veritabel kioskvältare, med sin lite kantiga flaskform, har mångdubblat sin försäljning de senaste åren.
– Vi siktar dessutom på att bli större och större på den svenska marknaden, säger en inte lite stolt Victor Bardou.
Inte långt från Relais & Châteauxskapelsen ligger Chêne Bleu, den blå eken. Det är namnet på en annan mycket intressant vinegendom som grundades av det amerikanska paret Nicole Sierra-Rolet och Xavier Rolet som inledde med att göra en galet grundlig renovering av den medeltida gården de förvärvat. Sedan tog vinproduktionen fart, men egentligen bara passivt då de första årgångarna såldes till kooperativ i närheten.
I dag är det en annan sak och några av husets toppviner, rött, vitt och rosé, kvalar in i segmentet veritabel lyx. Vinguiden var på plats och överraskades av en mineralstinn rosé i den mycket eleganta skolan, ett vin som dessutom kan lagras.
– Vi försöker sätta vinet i en kontext, förstå varifrån det kommer, från växtplatsen och vad det betyder för vinet. Om vinet är bra är det inte vår förtjänst, om det däremot blir dåligt är det vårt fel, förklarar Nicole Sierra-Rolet.
I dag har man närmare 35 hektar vinodlingar, allt sker biodynamiskt. Men det var ingen dans på rosor att återbörda vinproduktion på egendomen. Många av odlingarna var helt övergivna när vingården införskaffades. Så arbetet att rädda och nyplantera krävde energi. Men nyplanterade dessutom de klassiska druvsorterna för området, Roussanne, Marsanne, Viognier och Grenache Blanc för vitt vin och Mourvèdre, samt de ursprungliga Syrah and Grenache för rött – och rosé.
– Dessutom tog vi in terroir-experter som hjälpte oss att hitta bästa växtplats för bästa klon på bästa druvsort. Seriöst värre, men det har gett resultat.
Nu är det inte bara jordmånen som ger Chêne Bleu fina odlingsförhållanden. Det är egentligen allt. Det blåser ofta, bra mot fukt, det är lagom varmt på dagarna, bra för frukt, och ofta svalt på kvällar och nätter, perfekt för syra, övre lagret på jorden är mycket magert vilket tvingar rankorna att leta sig längre ner i jorden. Etc.
Det har sedan tidernas begynnelse stått en mäktig ek på La Verrière, som egendomen heter, men under den torka som inträffade 2005 höll den på at dö. Då dök Marc Nucera, skulptör från Provence upp med ett förslag: att behandla eken med Bordeauxvätska, alltså samma medel man använder i vingården som skyddar vinrankorna mot mjöldagg. Och som färgar dem blåa, inte minst. Sagt och gjort och fram trädde – så småningom – en majestätisk blå ek, Chêne Bleu.