Det är närmast en paradox, i tropisk miljö producerar Man O’War riktigt spännande vin. Men så är förutsättningarna lagom utmanande med sin vulkaniska jordmån, eländiga terräng och isolerade läge. Välkommen till Waiheke Island.
– No worries, är det första jag möts av.
Jag har precis landstigit på den lilla tropiska ön Waiheke Island, en halvtimmes båtfärds öster om Auckland på nyzeeländska nordön. Jag hämtar ut hyrbilen, frågar efter vägen, finns tydligen bara en som går norrut, och börjar min färd på vägar som blir mindre och mindre, till slut större stigar där jag tvingas parkera. Men så fort jag kliver ur bilen hör jag hur vågorna slår, det blåser ljumt och på vinegendomen jag slutligen når, är det tomt på folk. Jag går mot stranden, mest för att fördriva tiden tills ägaren behagar dyka upp, men så ser jag något som rör sig längre fram. Två personer som sitter vid strandkanten. Där är de ju, hinner jag tänka.
– No worries, säger de när de ser mig skynda i den finkorniga sanden. Vi hade lite tid över, så vi tog det lugnt, säger Duncan McTravish, chef på Man O’War.
Klart de ska ta det lugnt, tänker jag och ser ut över havet. Det är mäktigt, inte minst med tanke på att bara några minuter in från havsbrynet, hittar vi vingårdar som ger riktigt intressant frukt. Den bästa av två världar. Man tror ju, mot bättre vetande, att det ska vara för varmt, att den tropiska miljön, mer än klimatet visar det sig, ska vara för hett. Men en bit in och, ännu hellre, en bit upp på kullarna, hittar man mikroklimat som fungerar utmärkt för odling av kvalitetsdruvor.
Vinfirman Man O’War, kultförklarad, inte minst för sitt läge, är en liten producent som gör intryck. Duncan McTavish med försäljningschef Ben Coles som hänger på, borstar av sig sanden och ber mig hänga med, han vill visa mig runt egendomen. Förutom läget, i skydd av träd precis framför stranden, är byggnaden lite i kolonial stil, det är smått, hemtrevligt där vineriet ligger en bit bort från den stora byggnaden som är både vinshop, restaurang och lager.
Det kommer en hel del folk ju senare dagen lider till Man O’War, trots läget. Eller kanske snarare just tack vare. Ofta är det stressade Aucklandbor som vill göra något annat, fly stadspulsen och bara finnas till. Då är egendomen perfekt och mycket riktigt, här hänger de nu i den avspända miljön, provar lite vin eller tar en öl och sätter sig på stranden. Men Duncan med entourage har, trots allt lugn, en vision, en mycket tydlig ambition: Att visa vinindustrins mångfald.
– Som det är nu är druvan Sauvignon Blanc alldeles för dominerande, närmast synonymt med Nya Zeeland. Vi jobbar mycket för att ryktet om vinets enfald ska förändras, förklarar han.
Runt om i vinvärlden har många också överraskats över just de udda vinerna som levereras från
denna egenartade producent där fokus gärna ligger på Syrah. Vinet Dreadnought är att betrakta som en klassiker från vineriet där druvor hämtas från vingårdarna Mad Mans, Asylum, North 3, Lunatic, Garden Cove, Thumb, samtliga med väldränerad jordmån, dessutom branta och vulkanrika. Vi befinner oss som sagt på en vulkanö. Handskörd är en självklarhet i terrängen och vinet har fått ligga till sig 18 månader på ek. Det är ett kraftigt vin, men med fin syra. Det är trots allt ett klimat med svala förtecken då det ligger i anslutning till havet som ger nödvändig svalka.
Ett annat vin som vi provar är Bellerophon, på 96 procent Syrah och resterande Viognier, alltså en klassisk norra Rhône-blandning, där druvorna får jäsa tillsammans utan att avstjälkas, med naturlig jäst, lagras sedan ett halvår på fransk ek. Båda vinerna är smakintensiva med samtidigt med en fin frisk, närmast metallisk karaktär. Tacka den mineralstinna vulkaniska jordmånen för det.
Sedan kommer vi till ett av de roligaste, mest säregna vinerna, Warspite på övervägande del
Cabernet Franc, och med resterande Merlot och Malbec, ett vin med fin gräsighet, komplexitet och med inslag av både kaffe och mineralitet.
Även om nu Duncan McTravish pratar om vikten att visa upp en större mångfald än den vi kanske vant oss vid med viner från Nya Zeeland, har han en större repertoar på agendan. Nämligen den att också visa upp det specifika för varje årgång.
– Sedan jag kom hit för tio år sedan har ingen årgång varit den andra lik. Jag tror att den inhemska marknaden är mogen för att lära sig mer om vad det innebär. Inte minst därför känns det viktigt för oss att visa årgångsvariationerna.
Fotnot. Vinfirman Man O’ War grundades 1980 på den plats där kapten James Cook ankrade upp för nästan exakt 250 år sedan. Bland annat upptäckte han de Kauri-träd på ön som skulle utgöra
material till fartygsmaster. Än idag används träslaget för tillverkning och skeppsbygge, inte minst segelfartygs master, då tack vare avsaknaden av kvisthål på stora delar av trädets höjd. Där har vi också förklaringen till att Man O´Wars viner får namn efter historiska skepp.
Pernod Ricard och Stoneleigh bjöd in till en inspirerande vinlunch för att prata nyzeeländskt vin, vinmakning och hållbarhet. Med på lunchen var Stoneleighs Chief Winemaker, Jamie Marfell, som bland..
En entusiastisk guru och en perfekt plats för vinodling – och vips, här är resultatet från Nya Zeeland. – River Delta Chardonnay är ett riktigt litet charmtroll förpackat i en modern design. V..
Sagan om Ringen, underskön miljö och Sauvignon Blanc. Treenigheten som låter Nya Zeeland ta plats på kartan. Men landet är betydligt mer än så. Inte minst när det kommer till vin, rött vin. Flygresa..
Bubbel, levande ljus, god mat och din kärlek. Det är vad Alla hjärtans dag handlar om. Har du inte hittat en passande flaska att dela med ditt livs kärlek? Lugn, här får du snabbhjälpen av Vinguiden..
