Känt egentligen för en enda sak: sitt söta vin. Men så har man också haft några tusen år på sig att kalibrera vinproduktionen. Idag är Muscat de Beamues-de-Venise ett av de stora distrikten för sött vin.
I ett sammelsurium av viner, vingårdar, appellationer, terroir, klimat och druvor landar vi tryggt i lilla Beaumes-de-Venise med sina 2300 invånare. Här, strax nordost om den sydfranska staden Avignon, är saker och ting nämligen mycket annorlunda mot stora delar av övriga Rhône, norr som söder, nämligen att man gör ett enda vin på en enda druva. Tråkigt? Tvärtom, närmast överväldigande att snarare upptäcka nyanserna.
Inom appellationen Muscat de Beaumes-de-Venise tillverkas endast söta, vita viner som dessutom är spritförstärkta. En enda druva odlas, den gröna Muscat, men den kommer i olika varianter, dels har vi flera olika kloner, dels och kanske framför allt, det finns också en blå variant: Muscat de Petit Grains Noir. Och redan den egenheten ger därför viner som ibland har en rödtonad färg. Det vanliga är att man både odlar och gör sitt söta vin på den gröna varianten.
Men vad är då detta för vin?
Jo, ett sött vin med mycket tropisk karaktär, simmigt i sin stil, smakintensivt med mycket druvig smak och doft. Muscat kommer ju annars i en ansenlig mängd varianter, även som bordsdruvor, och vi har därför ganska lätt att känna igen stilen, den karakteristiskt druviga doften och smaken med sin lite parfymerade ton.
Men det är samtidigt detta som gjort vinet och distriktet känt världen över: fokus, en vintyp, en druva. Och som sagt, massor av nyanser.
För att tillverka ett vin inom appellationen Muscat de Beaumes-de-Venise, det finns en rad lagar kring detta, måste druvan ha en sockerhalt om minst 252 gram per liter när den skördas. Vinet måste sedan jäsas till mellan fem och tio volymprocent innan man avbryter jäsningen med ren sprit som måste vara på minst 96 procent. Då måste, många måsten, vinet ha en alkoholhalt om minst 15 procent och ha ett minimum om 100 gram socker per liter.
Krångligt? Egentligen inte, idag när det finns mätinstrument till det mesta, har produktionen kunnat stramas åt, utan att den för sakens skull bli industriell och opersonlig. För vinproduktion handlar så mycket mer om mätbara egenskaper. Vilka lägen ska vi plocka druvorna ifrån, ska vi vänta ytterligare för mer mognad på dem, ska vi blanda Muscat de Petit Grains Blanc med Noir? Se där några av de många frågor en vinproducent hela tiden ställer sig.
Men varför bara vitt sött? Varför inte, är odlarnas svar. Och ser vi till historien och Rhônes närmast obegripligt stora mångfald, är det ju ett sätt att profilera sig. Men det går aldrig att göra om man inte har unikt vin av unik kvalitet.
I skydd av berget Dentelles de Montmirail vilar distriktet och det är unikt för sitt sätt att odla, i terrasseringar, kallade restanques eller faysses på lokalmål, vilket underlättar då appellationen sluttar. Detta är en gammal vinodlarkultur, att terrassera, för att kunna skörda lättare. Nu får man inte tro att det blir överproduktion, uttaget per hektar är mycket lågt, knappa 2000 kilo druvor per hektar, men det har också att göra med att man skördar sent då druvorna ska få så mycket mognad som möjligt. Ju senare skörd, desto sötare druvor samtidigt som volymen minskar eftersom det är vattnet i druvorna som kramas ur.
Muscat de Beaumes-de-Venise är ett av de kanske mest klassiska vindistrikt i Frankrike och även om det fick så kalla appellationsstatus först 1945, har det tillverkats vin sedan grekerna först anlände för snart 3000 år sedan. De såg mikromiljön, hur landskapet sluttade ner mot söder med berget som skydd mot kraftiga vindar och med fin solexponering. Så är det än idag, Mistralvinden når hit, men inte med den rasande kraft den gör över andra områden, och det är ett varmt distrikt med lite nederbörd. Alltså, optimalt för produktion av söta viner på sent mogna druvor.
Pedro Ximénez är druvan som är mindre känd än vinet som har samma namn. Och ändå är vinet tillverkat på druvan, som ofta kallas PX.
Söt, sötare, PX. PX som i Pedro Ximénez, druvan som odlas i Jerez som också är ett vin, världens sötaste och ett av de mest smakintensiva. Galet gott är det men är det ett vin till mat? Druvan Pedro..
Intresset för portvin stegras avsevärt inför jul. Sprakande brasa, snö utanför fönstret, nötter eller en krämig mögelost på bordet vid portvinet är den självklara inramningen. Julstämning helt enkel..
Inte bara högklassigt rött eller sommelierfavoriter i vitt, utan också sött. Bordeauxvinerna vinner i mångfald och när det kommer till söta, ädelrötade viner är det få som slår även dessa viner. Men..
