Utbrott i vinbutik ledde till vinmästartitel

Visst har vi någon gång ibland blivit upprörda över priset på en flaska vin. Men kanske inte med samma intensitet som Konstantinos Lazarakis. Han klev in i vinbutiken, gapade och skrek, flera år senare klev han ut – som landets främsta vinexpert.

Master of Wine är en titel som kräver sitt läshuvud. Och doft- och smaksinne. Efter fem års intensiva studier kan man, om man klarar examen, och får godkänt för sin långa uppsats och dessutom klarar flera blindprovningar, titulera sig vinmästare. Få är de, många vill vara och när man väl blir det, då breder vinfälten ut sig, för man är eftertraktad, som föreläsare, konsult, som VIP på viktiga vinevent.

Vi har i Sverige en handfull Masters of Wine. Det kommer att bli fler, det är ett antal som nu studerar och hoppas att de längre fram ska kunna sätta ut den magiska förkortningen MW på sitt visitkort. Många misslyckas också, tycker att studierna är för ansträngande eller misslyckas helt enkelt på blindprovningen. Det kräver med andra ord en drivkraft utöver det vanliga. Fråga Konstantinos Lazarakis om det, greken som klev in i en vinbutik och fick ett utbrott.

– Jo, det är sant. De var så det började. Mitt vinintresse inleddes i en vinbutik, efter att jag hade sett priset på en flaska och blev heligt förbannad. Jag nästan skällde ut butiksägaren som inte förstod någonting. Det var ju bara… vin. Men sedan började han förklara för mig.

De har gått några år sedan dess. Idag är han omsvärmad i vinvärlden, Han vet också sitt värde, som symbol, men han håller en låg profil, inte minst när han föreläser och håller provningar, både på hemmaplan och internationellt.

Men visst har han stjärnstatus i leden. Han klarade studierna och blev Master of Wine redan 2002, som en yngsta någonsin och det var precis detta den grekiska vinindustrin behövde. En exponent, en symbol för den grekiska vinindustrin, en person som kunde hållas fram i vinvärlden och som kunde säga med emfas att vi faktiskt kan vin även i Grekland. Vi får aldrig underskatta vikten av symboler i den konservativa näringen, oavsett om det handlar om ett vin, en vingård, en vinproducent eller en vinpersonlighet.

Grekland är ju annars ett land med tusentals år av vinhistoria. Redan de gamla grekerna, liksom. För redan de gamla grekerna visste att göra kvalitetsvin, visste att beskära vinrankorna med finess, att binda upp dem med olika tekniker för bästa resultat, att blanda bra vin, lagra dem i amforor och försluta dessa med en linneduk och sedan lite olivolja, eller kåda, uppkomsten till retsina.

– Jag hade från början planer på att bli popstjärna, jag och min bouzouki. Men jag ångrar verkligen inte en sekund att det blev vin.

Vinet vars pris han upprördes över var Megas Oenos från Domaine Skouras. Till saken hör att han efter incidenten lärde känna George Skouras som blev hans mentor. Idag jobbar Konstantinos som konsult åt Domaine Skouras.

Under sina år i vinbranschen har han också sett mycket hända och det som nu sker i Greklands vinnäring är högst anmärkningsvärt. Ekonomin är i fritt fall, men den grekiska vinnäringen har på något märkligt sätt stått för en mycket intressant utveckling, både i fråga om kvalitet och unikhet, ett framgångsrecept på den internationella banan om man lyckas få till balansen.

– Vi har druvor som inte finns någon annanstans i världen. Och vi är ett ganska litet vinproducerande land. Den sammanlagda hektaren vinodlingar i hela Grekland är mindre än den i Bordeaux. Men vi har också en mångtusenårig historia, både när det kommer till vin och gastronomi.

Svårslaget. Och något som nu tycks betala sig.

Skrivet av: Johan Franco Cereceda