Att religionen betytt mycket för vinets utveckling blir aldrig så tydligt som i Châteauneuf-du-Pape i södra Frankrike. Distriktet bär ju namn efter den tid då påvarna flyttade sitt centrum från Rom till Avignon.
Få distrikt är så berömda som Châteauneuf-du-Pape i södra Rhône. Tacka religionen för det, för det är mycket tack vare att påvarna flyttade sitt maktcentrum från Rom till Avignon som vi känner till detta vindistrikt.
Efter otaliga kontroverser i Centraleuropa, där kungen av Tyskland lyckades bli krönt som kejsare på 900-talet, fortsatte maktkampen mellan kejsare och påvar. Men det var först i början på 1300-talet som påvarnas sommarresidens flyttades till Avignon, mycket för att balansera kyrkans makt då fransmännen nu hade fått större inflytande.
Mellan åren 1309 och 1378 förlades påvens residens i staden Avignon efter att ha haft ett kort gästspel i Bordeaux från 1305 till 1309. Därav namnet på den vingård som påven Clemens sägs ha grundat i Graves: Château Pape Clement.
Denna tid kom så småningom att kallas för Den Babyloniska fångenskapen som syftar till när judarna blev bortförda från Jerusalem till Babylon som i Gamla testamentet förutspåddes bli 70 år.
Visserligen återvände påvedömet till Rom i slutet av 1300-talet, men under ytterligare några decennier utsåg man en motpåve i Avignon.
Vad som återstår av denna tid är några enstaka byggnader, bland annat den berömda Palais de Papes. Den kanske mest kända byggnaden är idag sommarresidenset, eller snarare, det som är kvar, inte mycket mer än en vägg. Större delen av byggnaden jämnades med marken under andra världskriget.
Att vinet kom att spela en central roll vet vi. Det började produceras mycket vin under denna tid då området blev mer och mer känt samtidigt som det blev välbesökt från stora delar av Europa. Byn Châteauneuf ligger dessutom alldeles vid en av de stora handelsvägarna som korsade södra Frankrike, något som alltid talat till vinets fördel. Kommersen var stor och intrycken lät inte vänta på sig.
Efter att påvarna hittat tillbaka till Rom, gick vinindustrin i stå och det var egentligen inte förrän i början på 1900-talet som vinområdet åter uppmärksammades. Under denna tid började man i Frankrike diskutera en vinlagstiftning, det som idag är grunden för appellationssystemet, och då fann man med all önskvärd tydlighet att just i trakterna kring byn Châteauneuf tillverkades det mycket intressanta viner. Och att man därtill hade något unikt, nämligen en jordmån bestående av stora runda stenar, les galets.
Det hade under en viss tid dessutom förekommit en hel del förfalskningar av viner då mindre nogräknade vinbönder lät buteljera sitt vin under namnet Châteauneuf-du-Pape, men då vinerna hade sitt ursprung bortom det man räknade som distriktets ursprung.
Man var också mycket noga med att spalta upp riktlinjer för områdets viner och kom fram till en hel del krav för att vinbönderna skulle få etikettera sitt vin under namnet som nu hade blivit lite på modet. I stort sett gick det ut på följande:
Det som är intressant är att denna reglering gäller än idag, alltså nästan 100 år sedan Châteauneuf-du-Pape fick sin appellationsstatus, faktiskt som första vindistrikt i hela Frankrike.
En av de mest karakteristiska betingelserna i Châteauneuf-du-Pape är jordmånen, les galets. Det är knytnävsstora stenar som rundats av under miljoner år och som idag ligger som ett täcke över vinodlingarna i distriktet.
Det ser emellertid inte bara spektakulärt ut, det ger även vinodlingen ytterligare en dimension. Stenarna alstrar nämligen värme. Att därför gå omkring i vingårdarna en sval sommarnatt blir till en egendomlig upplevelse då stenarna, som fått sol på sig under dagen, fortfarande är varma, mycket varma. Detta gör i sin tur att druvornas sockerhalt blir ännu lite högre och vinerna därför alkoholstarka. Idag är det inte ovanligt med ett vin från området som har 14,5 till 15 volymprocent.
Dessutom ger dessa stenar bra dränering, det vill säga, när det regnar når vattnet långt ned i marken varvid vinrankans rotsystem tvingas följa efter. På så vis sägs det att vinerna också får en mineral ton, då rankans rötter kan hämta näring ur jordmånen och ju längre ner vi är, desto mer mineral ton hittar vi.
En annan fördel i området är bruket av en mångfald druvor. Från början hade detta att göra med att man ville säkerställa en produktion, som i alla områden, och eftersom druvorna mognar i olika takt, var det självklart för många producenter att bruka alla druvor som var tillåtna.
I många vinböcker står det att 13 druvor är tillåtna, men det ska vara 18, inte färre. Misstaget många gör är att exempelvis skriva Grenache som en druva, men i reglementeringen för området menas både Grenache Noir, Grenache Gris och Grenache Blanc.
Idag blir det allt vanligare att producenterna jobbar med ett fåtal druvor, en utveckling många menar ger en mindre komplex karaktär i vinet.
De tillåtna blå druvsorterna är Cinsaut, Counoise, Grenache Noir, Mourvèdre, Muscardin, Piquepoul Noir, Syrah, Terret Noir och Vaccarèse (Brun Argenté).
De tillåtna gröna druvsorterna är Bourboulenc, Clairette Blanche, Clairette Rose, Grenache Blanc, Grenache Gris, Picardan, Piquepoul Blanc, Piquepoul Gris och Roussanne.
I flera århundraden har vi berömt Châteauneuf-du-Pape för områdets röda viner. Och när vi pratat druvsorter har vi alltid sagt att samtliga 18 är tillåtna för produktion av röda viner, men dessa druvor är även tillåtna för de vita vinerna från området.
Nu tillverkas det visserligen mycket få vita viner, men allt oftare ser vi vit Châteauneuf-du-Pape både i vinbutiken och på krogen. Vinerna har kommit att bli mycket uppskattade för sin kryddiga, eldiga och fylliga karaktär. Majoriteten av vinerna är Grenache Blanc-dominerade, en druva som vi tidigare faktiskt inte hade mycket till övers för. Men idag ser vi druvans potential, inte minst tack vare vinerna från Châteauneuf-du-Pape.
För bara ett tiotal år sedan var den sammanlagda produktionen av vitt vin endast omkring tre procent. Idag är den dubbelt så stor. Och framtiden skvallrar om ytterligare ökning. Ett tecken på att vinerna gör succé lite runt om i världen.
Se alla flaskor från Châteauneuf-du-Pape här
Spanska viner när de är som bäst. Michael Anderquim och Johan Franco Cereceda träffas och testar.
Vin jaune, det gula vinet, har fått ett enormt genomslag de senaste åren. Varför? Vinguiden går till botten i ämnet. Vinet är närmast att betrakta som antikt, även i sin karakteristik, och ändå är d..
Redan 1855 kom klassificeringen över delar av vin från Bordeaux. Än i dag är den kontroversiell, inte minst med tanke på att vinvärlden ser helt annorlunda ut i dag än vad den gjorde då. Eller? Ving..
Hur mycket är ett vin värt? Eller snarare: vad är vi villiga att betala för det? Två frågor som kräver en stunds fundering. Det är precis det Vinguidens Johan Franco Cereceda gör efter att ha provat..
